Vi måste minska köttkonsumtionen drastiskt för att kunna uppfylla Sveriges miljö- och klimatmål. Minskad köttkonsumtion och bättre villkor för vegomat behöver prioriteras upp på den politiska dagordningen. Under detta interaktiva seminarium diskuterar vi olika åtgärdsförslag som ligger på den politiska dagordningen och hur vi kan samarbeta för att lyfta dessa förslag inför valet 2018.
Kött har väldigt stor negativ miljöpåverkan och vi måste minska konsumtionen drastiskt för att kunna uppfylla Sveriges miljö- och klimatmål. För att få tillstånd de snabba förändringar som behövs på området måste minskad köttkonsumtion och bättre villkor för vegomat prioriteras upp på den politiska dagordningen, speciellt inför valet 2018.
Under detta seminarium diskuterar vi hur vi kan lyfta frågan genom olika samarbetsprojekt och går igenom politiska förslag som ligger på bordet på kommunal nivå, landstingsnivå och riksdagsnivå.
Medverkande
Per-Anders Jande, miljöpolitisk expert, Svensk mat- och miljöinformation och Kerstin Amelin, miljöpolitisk expert, Svensk mat- och miljöinformation
Plats
ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, sal Ystad
Tid
25 november 2017 kl. 11.00–12.00
Anmälan
Programpunkt på Socialistiskt forum. Fritt inträde, ingen anmälan krävs – men ange gärna om du kommer på facebook!
Ett av de förslag som finns uppe på dagordningen är att sätta ett nationellt mål om minskad köttkonsumtion. Världsnaturfonden WWF föreslår ett mål om halverad köttkonsumtion till 2030 (jämfört med 2014 års nivå).
En åtgärd som de flesta kommuner jobbar med är ökad andel vegetariskt i den offentliga måltidsverksamheten. Detta är ett arbete vi bör uppmuntra kommunerna – och även landstingen – att gå vidare med. Kött utgör idag en stor kostnad för skolor och andra offentliga måltidsanordnare. Genom att dra ner på eller helt ta bort köttet kan man satsa på bättre råvaror, ekologiska ingredienser och vidareutbildning för skolbespisningspersonal, så att maten blir miljövänligare, nyttigare och godare – utan att det kostar mer.
En åtgärd som alla statliga myndigheter med anknytning till mat och miljö har framhållit som rimlig är att inkludera maten i klimatskattesystemet. Det pågår också forskning på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av Naturvårdsverket, för att ta fram ett konkret förslag på hur detta kan ske. Genom skatteväxling, där kött och annan mat med stora utsläpp blir dyrare och klimatsmarta grönsaker blir billigare, blir detta kostnadsneutralt för konsumenten.
Ett annat problem, som diskuteras allt mer och även tas upp av företag som producerar växtbaserade alternativ till kött och mjölk, är att såväl EU-subventioner som nationella subventioner snedvrider konkurrensen genom att gynna animaliska livsmedel på bekostnad av vegetabiliska. Livsmedelsmarknaden behöver bli råvaruneutral, genom att dessa subventioner ses över. Det finns mycket som kan göras på nationell nivå, även om frågan även behöver drivas via EU.
Sverige behöver också underlätta för export och större lösningar kring växtbaserat – det finns här en möjlighet för Sverige att positionera sig på en marknad för sund mathållning i takt med att allt fler människor vill äta på ett sätt som är bra, inte bara för dem själva utan även för omvärlden.