Ett ramaskri som tystnade

Foto: Kim Richter

Du ser och hör Lennart Fernström från tidningen Syre prata på Vegoforum 2021 den 13 februari då vi har tema “Vego och djurrätt i journalistiken”.

Text: Maria Fornstedt

ANMÄL DIG TILL WEBBINARIET HÄR!

Det har hänt att Syre skickar ut pressmedelanden till mainstream-medier men:
– Vår målgrupp är våra läsare, det är dem vi arbetar mot och för, säger Lennart Fernström, chefredaktör och utgivare av tidningen.

Syre startades för att man behövde mer journalistik som tar upp frågor som djurrätt och ett hållbart samhälle. En nyhetstidning med ett traditionellt, redaktionellt arbetssätt. Man har dels en bred, snabb nyhetsbevakning exempelvis på webben, dels journalister med specialkompetens som bevakar sina områden och en opinionsbildande journalistik på ledarplats.

Lennart Fernström menar att det är en radikal skillnad på hur man ser på bevakningen av djurrätts- och vegofrågor i media idag:
– För fem, tio år sedan blev det ett ramaskri om man skrev om de här frågorna. Idag är det något helt annat, dels finns det en helt annan acceptans, dels diskuteras frågorna mer.

Lennart Fernström tror att klimatfrågan kan ha öppnat upp för en bredare diskussion om växtbaserad mat och att veganismen dras med i den utvecklingen, men menar samtidigt att förändringen i attityd inte kan knytas till en enskild fråga.

Han påpekar att allt det arbete som gjorts av till exempel djurrättsrörelsen har haft stor betydelse; framförallt synliggörandet av förhållanden inom djurindustrin och att frågorna tas upp och diskuteras. Han tror också att om man börjat ta till sig det växtbaserade så har man lättare att ta till sig djurrättsfrågor och vice versa.

Att köttätandet ökar globalt är i sig inte något märkligt menar han, även om man kunde önska att det inte var så:
– I många delar av världen ses kött som något fint och åtråvärt, något man strävar efter att ha råd med.
Så det är fint ur ekonomisk synvinkel att kunna servera gästerna kött. Det ger status. Kulturer ser olika ut, medvetenheten och utbildning i klimat- och näringsfrågor ser olika ut.

Jag inflikar att det till exempel i Indien inte har varit tradition att brahminerna, högsta kasten, ätit kött. Men att nu har även indisk medelklass börjat efterfråga kött i och med ett ökat ekonomiskt välstånd. Precis när västvärlden kommit på att vi måste få ner vår köttkonsumtion…
– Men i Kina till exempel är det inget nytt att se köttet som statussymbol. Jag var i Kina på 80-talet och redan då sågs det som en självklarhet att västerlänningar ville ha kött. Vi hade med oss en skriven lapp där det stod att vi bara år vegetariskt ändå hände det att vi misstolkades och serverades en stor tallrik kallskuret…

Framtiden för Syre gäller att driva bland annat djurrättsfrågan på ledarplats och bidra till att ämnet belyses. Att fortsätta att ha en bra och vettig rapportering; att bryta mot den slentrianmässiga bevakningen där utnyttjandet av djur ses som naturligt och att ha ett allmänt kritiskt förhållningssätt.

Kända personer som träder fram som veganer i media tror han mest har betydelse för de som följer just de här personerna:
– Jag ser det inte som så självklart att det har någon större inverkan på attityderna, kanske lite.

Nåja. Många bäckar små…

”Vi sitter inte och väntar”

Du ser och hör Camilla Bergvall från Djurens Rätt prata på Vegoforum 2021 den 13 februari då vi har tema “Vego och djurrätt i journalistiken”.

Text: Maria Fornstedt

ANMÄL DIG TILL WEBBINARIET HÄR!

– Varför ska man inte vara vegan?  Jag blev vegan när jag upptäckte hur verkligheten ser ut. Jag kände mig förd bakom ljuset. ”Behandlas djur verkligen så här illa?” Det tror ju inte folk.

Camilla Bergvall har varit förbundsordförande för Djurens Rätt sedan 2019.
Attityden mot djurrättsvänner tycker hon har förbättrats och frågorna ges större uppmärksamhet till exempel i media. Hon ser ett samband mellan det och attityden gentemot veganer och vegetarianer:
– Det är väldigt positivt. Och det hänger ju ihop med klimat- och miljödebatten.

Camilla Bergvall ser ett starkt samband mellan de olika frågorna och menar att det ytterst handlar och grundläggande strukturer, om hur man ser på utnyttjandet av djur och natur.

Djurens Rätts framgångar i media ser hon som ett utslag för att de egna proaktiva kanalerna fungerar.  Pressmeddelanden, rapporter, aktivism, hemsida och tidning:
– Vi sitter inte och väntar. Det är rörelsen som lyckas få ut sitt budskap.
Att som i Uppdrag granskning här om veckan nå ut med djurrättsfrågor i mainstream media är dock mycket viktigt, så att även allmänheten får upp ögonen för hur djuren behandlas. Djurens Rätt började för länge sedan med att kritisera djurförsök, men djurrättsfrågan växer hela tiden:
– Vegofrågorna har hunnit i kapp. De diskuterade inte så mycket förr. Det blir ett större och större fokus på industrin, som köttproduktionen. Nu vet vi att det verkligen inte är hållbart att producera djur till mat, säger Camilla Bergvall.

Djurrättsfrågorna skördar framgångar även globalt, i frågor som rör djurförsök och pälsproduktion finns det många länder som ligger långt före Sverige. Och Djurens Rätt bedriver mycket internationellt samarbete.

Camilla Bergvall kommer att ägna sin del av Vegoforum till att fokusera på hur Djurens Rätt har förandrats genom tiderna. Man har ju en över hundra år lång historia. Och på hur man använder de egna informationskanalerna för att nå ut. Bland annat till mainstreammedia.
– Det är alltid spännande att samtala om de här frågarna, avslutar Camilla Bergvall.

Systemkritik som modetrend

Du ser och hör mediaforskaren Tobias Linné prata på Vegoforum 2021 den 13 februari då vi har tema “Vego och djurrätt i journalistiken”.

Text: Maria Fornstedt

ANMÄL DIG TILL WEBBINARIET HÄR!

Tobias Linné blev helt enkelt vegan för att det är fel att döda och äta djur:
– De etiska skälen har alltid varit avgörande, säger han.

Linné är 43 år och är lektor och doktor i sociologi vid Lunds universitet. Han forskar på relationen mellan människor och djur. Och på bilden av djur. och hur vi behandlar djur, i media.

Han anser att det har skett en stor förändring i hur djurrättsaktivister uppfattas. Och att det kan ses både positivt och negativt.
– På 1990-talet sågs veganer och djurrättsaktivister som farliga människor. De beskrevs som våldsamma, samhällsomstörtande och svartklädda i media. Veganerna rakade håret och bodde i Umeå. Idag är det inte ovanligt att ens arbetskamrat är vegan.

Tobias Linné menar att dagens mediebild av veganen på ett vis har underminerat djurrättsperspektivet.
– Den samhällskritiska och maktkritiska sidan av veganism och djurrättsaktivism försvinner när allt blir en fråga om vilken mat man väljer i affären.

Risken är, enligt Tobias Linné, att veganismen blir en modetrend bland andra. En hype. Nästa år har vi något annat att hypa. Totalt sett har klimatdebatten och den växtbaserade trenden betytt mycket för bevakningen av vegofrågor – men lite för bevakningen av djurrättsfrågorna.
– Klimatdebatten handlar i princip alltid om hur människor drabbas.

Och det är väl gott så menar Linné. Men ur ett djurrättsligt perspektiv är det inte tillräckligt. Frågorna kan gå hand i hand och idealt så gör de naturligtvis det. Men många klimat- och miljöorganisationer har egentligen inget djurrättsperspektiv:
– Greenpeace har till exempel fått mycket kritik för att blunda för djurrättsfrågan.

Men är då den etiska kött- och mjölkproduktionen bara en myt?
– Ja, det är det. Det beror naturligtvis på vad man menar med etik. Men att diskutera si och så många kvadratmeter större burar… Moraliskt har det lite betydelse, menar Tobias Linné.

Och populärkulturen i västvärlden påverkar naturligtvis. Utan vegotrenden i USA tror han inte att vi hade haft en så stark vegotrend i till exempel Sverige.
Köttätandet i världen är det svårt att sia om. Köttätandet ökar i Kina men minskar i Sverige:
– Ändå äter de mycket mindre kött i Kina än vad vi gör i Sverige. Men det är klart att det finns en risk att trenden fortsätter.

Skillnaden mellan veganism och djurrätt tycker Tobias Linné är viktig att ta upp. Risken att veganismen tappar sin roll som kritisk, politisk åskådning.
– Visst är det bra med ett ökat intresse. Men att för den skull tro att vi är på väg mot ett samhälle där djur värderas på ett annat sätt än idag… Det handlar om en mer grundläggande fråga. Frågan om jämlikhet.

Linné menar att djurrättsfrågan måste sättas i ett annat perspektiv, ett politiskt perspektiv. Men även vegofrågan borde lyftas politiskt:
– En köttskatt har varit på tapeten länge. Det behövs fler politiska initiativ. Det räcker inte att överlåta till konsumenten att göra rätt val i affären.

För förändring i media – och på tallriken

Du ser och hör Ana Bradley från Sentient Media prata på Vegoforum 2021 den 13 februari då vi har tema “Vego och djurrätt i journalistiken”.

Text: Maria Fornstedt

ANMÄL DIG TILL WEBBINARIET HÄR!

– I det stora hela är det som något som blippar till i mediebruset, som nu om minkfarmarna i Europa. Men att belysa sammanhanget, sambandet mellan jordbrukens djuruppfödning och klimatförändringarna det är det få som gör i stora media.

Ana Bradley tycker inte att attityden till djurrätts- och vegofrågor i mainstreammedia förändrats mycket alls. Även om det händer då och då att nyheter om kött- och mjölkindustrin får stor uppmärksamhet.

Ana Bradley är executive director på Sentient Media som är en USA baserad organisation, även om Bradley själv arbetar i England. De är icke-vinstdrivande och engagerar journalister, skribenter, digitala marknadsförare och techarbetare som försöker göra djurrätts- och vegofrågor mer uppmärksammade, genomlysta och transparanta.

100 skribenter i ett kollektiv arbetar med att få ut sitt material till stora, mainstreammedier. Hur får man sina frågor omskrivna i the Guardian? Hur blir frågorna synliga på Google? Hur och när säljer man in en artikel? Sentient Media försöker täcka gapet mellan djurindustrins och klimatets verklighet och den information vi får oss till livs genom stora tidningar och tv-kanaler.

Det händer saker på området men det händer isolerat ”som i små bubblor” menar Ana Bradley:
– Det förekommer att forskare och politiker samlas till klimatkonferenser och äter kött till lunch.

Hon tar som ett annat exempel på att sambandet inte tas på allvar, att flygets inverkan på klimatet får betydligt större täckning i media än kött- och mjölkproduktionen. Ändå står flyget bara för 2,5 procent av koldioxidutsläppen i dagsläget och djuruppfödning för över trettio procent.

Visst finns det sojaprodukter och Veganuari men det finns inget medvetande om att det är bråttom, att vi befinner oss i en klimatkris, menar Bradley och påpekar att den alternativa livsmedelsproduktionen omsätter fyra miljarder dollar – men köttproduktionen två biljoner dollar.

Och det globala köttätandet går åt fel håll. I Kina har köttindustrin fått luft under vingarna. Man går från hälsosam och billig mat till skadlig och dyr. Det har redan börjat få konsekvenser för kinesernas hälsa:
– Olika kulturer har olika infallsvinklar på köttätandet. Men om framgång ska mätas i hur mycket kött man har råd att äta. Då går utvecklingen åt fel håll.

Antalet veganer i Storbritannien ligger enligt Bradley konstant kring en procent. Däremot kan de som äter växtbaserad kost ha ökat något.
Sentient Media försöker få kontakt med dem som inte nås av specialengagerad media, till exempel försöker man få högermedia att skriva och debattera:
– Vi försöker nå dem som vanligtvis inte är våra vänner. Det är ju ett ämne som beröra alla. Alla borde vara delaktiga.

Sentient Media försöker vara där människor söker. Söker man på frågor som berör animalieproduktion så ska man få relevanta svar. Ana Bradley berättar att Sentient Medias rubriker nådde 30 miljoner läsare förra året.
– Den viktigaste uppgiften man har som organisation är att bidra till upprätthålla planetens hälsa. Sett som sambandet mellan hälsan hos människor, djur och jordklot.

Kändisar och idrottsmän får mer än gärna fortsätta att dra sina strån till stacken. För det har inverkan på folks beteenden och attityder:
– Veganen är inte längre suspekt och stereotyp; blek och mager. Det finns förebilder. Filmen The Game Changers hade stor effekt på det området.
Och nu i samband med Covid 19 har den vegetariska hälsoaspekten belysts igen. Många som har dött eller blivit svårt sjuka under epidemin har haft höga kolesterolvärden, diabetes eller övervikt. Tillstånd som har koppling till ett högt köttintag. Kanske kan detta vara början till ett lite skifte mot ett växtbaserat leverne.

Att klimatdebatten skulle ha haft någon större inverkan på täckningen av vegofrågor i stora media håller hon som sagt inte med. Kanske något lite. Men inte alls i den proportion som den borde ha. I och med att vi vet hur stor effekt köttproduktionen har på klimatet:
– Varför nämner ingen att den allra enklaste förändringen man kan göra som individ? Att ändra vad man lägger på tallriken. Sociala medier och engagerade individer gör det, men politiker, forskare och media? Det är ett starkt ord, men för mig är det kriminellt.

ANMÄL DIG TILL WEBBINARIET HÄR!

Veganismen har blivit mainstream

Du ser och hör Francince Jordan från The Vegan Society prata på Vegoforum 2021 den 13 februari då vi har tema “Vego och djurrätt i journalistiken”.

Text: Maria Fornstedt

ANMÄL DIG TILL WEBBINARIET HÄR!

Francine Jordan älskade djur. Därför blev hon vegan. Sedan kom hon på att hon mådde mycket bättre av växtbaserad kost, både fysiskt och psykiskt. Och så småningom började hon läsa mer om sambandet mellan veganism och miljö. Och om hur stor inverkan det vi äter har på klimatet.

Francine Jordan är PR och media ansvarig på the Vegan Society i Storbritannien. Attityden i media och bland folk på stan gentemot veganer och veganism tycker hon har blivit mycket bättre:
– Folk brukade ha idén att alla veganer hade någon sorts hippielivsstil. Nu för tiden går det inte att urskilja en vegan ute på gatan. Veganism har blivit mainstream. Och det tycker jag är en förändring till det bättre.

Francine Jordan påpekar att den pågående pandemin har gjort britterna mycket mer medvetna om vad de äter. Pandemin och klimatkrisen:
– Veganrörelsen har fått fler argument att använda sig av. Förut var det djurrätt det handlade om. Nu finns det forskning på att veganism nästan är ett måste för framtiden och klimatet.

När det gäller sambandet mellan miljö och djurrätt så tycker hon att frågorna för det mesta går hand i hand:
– Om vi tar bort folks behov av att äta kött och mejeriprodukter så har det ju en direkt positiv effekt både för djuren och för miljön.

The Vegan Society genomförde nyligen en enkätundersökning bland allmänheten som visade att en av fem ville skära ner på sin köttkonsumtion och 15 procent ville minska sitt ägg- och mejeriintag. Antalet vegetarianer har fyrdubblats sedan pandemin bröt ut. Före Covid 19 växte antalet vegetarianer sakta men säkert. Nu har antalet veganer och vegetarianer plötsligt ökat språngartat bland britterna.

Och alla vill använda The Vegan Societys veganlogo på sina produkter berättar Francine Jordan. Veganism har blivit trendigt och snart sagt vartenda  företag vill hinna med tåget. Loggan har blivit den livsmedelsmärkning som folk har störst förtroende för.

Utvecklingen globalt för köttätandet är ju inte lika positiv:
– Jag var i Singapore. Där är kötträtter dyra, en delikatess. Risken blir ju att i takt med att invånarna får det bättre ställt så ökar efterfrågan på kött. Vi får hoppas att det inte blir så.

Kändisar och idrottsmän då som kliver fram som veganer?
– Jag tror att det har haft en stor påverkan på könstänket. Veganen är inte lika självklart en kvinna längre. Det har kommit fram manliga idrottare som äter växtbaserat och vinner stora tävlingar. Männen har fått upp ögonen för att veganer kan vara både extremt starka och uthålliga. Filmen the Game Changers är ett bra exempel, Men fortfarande är den vanligaste frågan jag får som vegan hur jag får i mig proteiner.

Under Vegoforumet kommer Francine Jordan koncentrera sig på hur veganismen framställs i media och på sambandet mellan veganism och klimat.
Som en avslutande positiv trendspaning får vi veta att det brittiska utbildningssystemet har börjat ta in växtbaserad veganism i undervisningen:
– Om vi når barnen så är mycket vunnet, säger Francine Jordan. Det är en mycket intressant ingång och många skolor har börjat med vätbaserade alternativ till skolluncher och mellanmål.

ANMÄL DIG TILL WEBBINARIET HÄR!

Bli volontär på Vegoforum!

Du har väl inte missat att du kan bli volontär på Vegoforum? Kom på vårt öppna planeringsmöte via Zoom den 10 februari kl. 18–19 för att engagera dig!

Anmäl dig via facebook – där du även hittar länken till Zoom-mötet!

Planeringsmöte

Sweden FoodTech och framtidens mat

Johan Jörgensen, även känd som “Mr Foodtech” är en av grundarna av Sweden Foodtech. Du ser även honom tala lösningar och framtid på Vegoforum DIGITAL 2020 den 5 december då vi har tema “Vego i politiken”.

“Mr Foodtech” Johan är en av grundarna av Sweden Foodtech, som hjälper små och stora företag att navigera rätt i framtidens matsystem. Varje Covid-fritt år arrangerar organisationen Smaka Good Food Festival – en av världens största matfestivaler.

Johan talar ofta på temat “framtidens mat” i Sverige såväl som internationellt och rådger investerare och företagsledare i strategiska frågor kopplade till framtidens mat. Hans huvudsakliga tes är att “mat är bara data” och att nästa generations matsystem måste baseras på biologisk mångfald. Johan har jobbat med och investerat i teknikrelaterade verksamheter sedan webben uppfanns och har ett unikt nätverk inom foodtech-världen. Bland alla alumnis från Handelshögskolan i Stockholm har han dessutom det i särklass största och yvigaste skägget.

Vi måste konsumera mer genomtänkt

Du ser och hör Isabel Von Krusenstierna från Fältbiologerna prata lösningar på klimatkrisen på Vegoforum DIGITAL 2020 den 5 december då vi har tema “Vego i politiken”.

Text: Maria Fornstedt

-Det är orimligt att hållbar konsumtion ska kosta mer än så kallade vanliga produkter, säger Isabel Von Krusenstierna. Hon är fältbiolog tillhörande Göteborgsdistriktet och vegan sedan ungefär tre år tillbaka.

– Jag har ingen exakt tidpunkt när jag blev vegan, det var en flytande gräns.
Men en dag slutade Isabel att äta animaliska produkter, men det tog långt tid innan hon började kalla sig vegan. Hon tyckte att folk hade för många förutfattade meningar om veganism och hur veganer är. Det var inte förrän människor började känna igen henne från olika djurrättssammanhang som hon började använda ordet vegan om sig själv.

Fältbiologerna värnar om den biologiska mångfalden och ett hållbart jordbruk. Ett jordbruk som inte är fossilberoende, som inte använder sig av maskiner som krossar biologiskt viktiga insekter och som inte satsar på GMO- grödor.
– GMO kan leda till att bönder sätts i beroendeställning gentemot stora företag och dessutom finns det risk att GMO slår ut andra arter inom det biologiska systemet.

Fältbiologerna anser att vi måste minska den animaliska konsumtionen och har antagit ett kostprogram för sina nationella arrangemang.
Isabel menar att vi måste se över vad vi konsumerar. Äta mer växtbaserat och ekologiskt till exempel. Ja, konsumera mer genomtänkt helt enkelt.

Däremot menar hon att det är politikerna som ritar upp spelplanen:
– Om politikerna bestämmer sig för att underlätta för ekobönder eller bestämmer sig för att vi måste äta mer växtbaserat då är det troligt att det blir så. Personligen tycker jag att det skulle vara fullt rimligt att använda politiska styrmedel för en mer hållbar konsumtion.

För det borde ju vara enklare för alla att konsumera hållbart. Och billigare. Och på ett plan är ju styrmedlen redan på plats. De behöver bara riktas mot en växtbaserad konsumtion till exempel.

Så människors attityder när det gäller det växtbaserade, hur ändrar man dem?
Isabel tror att man kan ändra språkbruket, som att inte lägga så stor vikt vid ordet vegan. Och samtal. Prata med människor och förklara hur man tycker, ansikte mot ansikte:
– Samtalet formar ju hur vi tänker.

Att prata om den biologiskamångfalden och vad naturen har att vinna på det här. Tydlig information. Aktioner och manifestationer tror Isabel kan ge mycket.

Och vad äter en fältbiolog själv då?
– Personligen äter jag helt växtbaserat. Och jag gör det av etiska skäl, så jag kan till exempel inte tänka mig att äta vildsvin. Även om det som fältbiolog kan finnas skäl till att göra det för den biologiska mångfaldens skull. Vildsvinsöverskottet hotar ju andra mer utsatta arter.

Tillsammans är vi lösningen på mat- och klimatkrisen!

Oskar Lindgren är kommunikatör på organisationen We Don’t Have Time. På Vegoforum 2020 DIGITAL den 5 december kan du se honom prata lösningar på klimatkrisen, då vi har tema “Vego i politiken”.

Intervju: Maria Fornstedt

– Vem är du?

Mitt namn är Oskar Lindgren och jag jobbar som kommunikatör på We Don’t Have Time samtidigt som jag läser en masterutbildning inom hållbar utveckling på Uppsala universitet. När jag inte studerar eller jobbar åker jag skidor, sitter på en cykel eller idrottar. Aktivitet är det bästa jag vet. Jag älskar att vara i naturen och fastnade i våras (som många andra) i odlingsträsket – älskar att odla min egen mat! Favoriten är grönkål.

– Vilka är ”We don’t have time”?

We Don’t Have Time är världens största sociala nätverk för klimatfrågan. Vi tror på nätverksskapande och lösningar för att stoppa klimatkrisen. Därför erbjuder vi företag, organisationer, myndigheter och kommuner att ingå partnerskap med oss och dra nytta av våra olika digitala verktyg. Genom att använda dessa kan organisationer öka engagemanget för sitt klimatarbete till nytta för alla deras intressenter samt ingå partnerskap för att få ännu större genomslag.

– Vad är ert mål med organisationen?

Vår grundare Ingmar Rentzhog startade We Don’t Have Time 2017 med målsättningen att driva på agendan för klimatet genom kraften av sociala medier och samverkan. Vi vill bidra till att lösa klimatkrisen genom att bygga partnerskap och synliggöra alla de fantastiska lösningar som finns idag. Som världens största sociala nätverk har vi över 25,000 medlemmar och 700,000 följare. Organisationer som använder våra tjänster är t.ex. Ericsson, Exponential Roadmap, Goodwings och Reformaten.

– Vad har ni för idéer när det gäller en hållbar livsmedelsproduktion?

We Don’t Have Time bidrar till skapandet av en hållbar livsmedelsindustri genom att skapa partnerskap. För att åstadkomma en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel behövs breda samarbeten. Livsmedelsföretag, konsumenter, myndigheter, politiker, aktivister och distributörer. Alla måste inkluderas.

Livsmedelsdebatten är ofta uppdelad i olika block, där aktörer arbetar inom sina bubblor i sina respektive silos. Detta har vi inte tid för. Därför jobbar We Don’t Have Time för att knyta samman aktörer som vill bidra till en mer hållbar värld och livsmedelsproduktion. En av våra partners är exempelvis Reformaten, en folkrörelse som vill bidra till ett mer hållbart matsystem.

Utöver att skapa samarbeten och partnerskap bidrar We Don’t Have Time till att synliggöra debatten kring matsystemet och lyfta smarta lösningar. Vårt nätverk är fullt av innovativa tänkare, drivna entreprenörer och forskare som alla använder vår plattform för att påverka och driva agendan för att mer hållbart matsystem.

Exempel på detta är Gustav Johansson, också känd som kocken bakom Jävligt gott, som använde We Don’t Have Time för att driva kampanjen #Savetheveggierburger. Kampanjen syftade till att väcka debatt kring förslaget om att förbjuda orden “vegokorv” och “vegoburgare” i EU. Detta förslag röstades ner under hösten 2020, där Gustavs kampanj var i högsta grad bidragande.

Ännu ett exempel på hur vi driver agendan för ett mer hållbart matsystem är genom att dela ut priser till bästa klimatkampanj. Detta pris gick 2020 till Emma Bergeling som genom sin kampanj på We Don’t Have Time gav klimatkärlek till Oatly för att de börjat räkna ut klimatavtrycket på alla sina produkter.

Till sist genomför vi också globala no-fly konferenser för att diskutera klimatlösningar. Under våren 2020 genomförde vi Earth Day Week med över 500,000 tittare dagligen. En dag hade temat ‘Mat och jordbruk’ där vi diskuterade de senaste lösningarna i matsystem tillsammans med företag såsom MAX, Too Good To Go samt forskare och politiker.

Vad har ni för idéer när det gäller en hållbar livsmedelskonsumtion?

We Don’t Have Times uppgift är inte att föreslå vilka typer av skatter som ska införas eller hur vi som konsumenter ska äta. Vår uppgift är snarare att lyfta diskussionen om dessa frågor och skapa samarbeten mellan och inom sektorer för att hitta de lösningar som behövs. Genom att skapa dessa samarbeten driver vi på den globala agendan för ett mer hållbart matsystem, vilket är avgörande om vi ska lyckas med klimatomställningen.

– Vad bör vi göra som konsumenter?

Vi tror på konsumentmakt. Genom att ifrågasätta och ställa krav på företag, organisationer och politiker kan vi skapa förändring. Både genom att handla klimatsmart men också genom att använda digitala medier för att påverka och influera andra. På We Don’t Have Time kan individer visa sitt stöd för de företag som gör klimatnytta, men också visa missnöje gentemot dem som inte gör det. På detta sätt kan individer influera andra att också agera. Tillsammans är vi lösningen på matkrisen och klimatkrisen!

Köttets verkliga pris

Bobby Verbaan arbetar som Communication and Policy Officer på TAPP (True Animal Protein Price) Coalition. Här kan du läsa mer om organisation och deras arbete. På Vegoforum 2020 DIGITAL den 5 december kan du se hennes kollega Peter Haring prata, då vi har tema “Vego i politiken”.

Text: Maria Fornstedt

– Som det är nu är det ingen som betalar den verkliga kostnaden för köttkonsumtionen. Varken när det gäller miljökostnader eller hälsokostnader, säger Bobby Verbaan. Hon uttalar sig som representant för TAPP – True Animal Protein Price Coalition.  TAPP är en ideell stiftelse grundad i Nederländerna 2018.

TAPP driver frågan om en form av skatt på kött som går ut på att konsumenterna måste börja betala det verkliga priset på kött. Priset ska täcka olika kostnader och skadeverkningar som uppstår i samband med köttkonsumtion.

Bland annat ska 1,7 millioner euro avsättas till jordbruket i Nederländerna för att underlätta ett framtida hållbar produktion, till djurrätt och till ett bidrag på ungefär 100 kr i månaden till de hushåll med lägst inkomster. Skatterna på grönsaker och frukt är tänkta att sänkas till noll.

Idén är att hälso- och miljökostnaderna kommer att sjunka av en minskad köttkonsumtion och att alla, även politiker, kommer att se att vi tjänar samhällsekonomiskt på programmet. Om det här omsattes i praktiken skulle köttkonsumtionen sjunka med 50 procent till år 2030, menar TAPP.

Men finns det inte en risk att höga priser gör att kött blir mer exklusivt och åtråvärt i folks sinnen?
– I Nederländerna är köttpriserna så låga nu, livsmedelsaffärerna säljer så billigt kött som möjligt, så jag tror inte det kommer att hända. Köttpriserna kommer stiga med 40 procent – med 50 procent till år 2050. Med högre priser på köttet kommer folk helt enkelt välja att konsumerar mindre kött.
Enligt Bobby Verbaan är köttpriserna i Nederländerna nu så låga att en eventuell höjning inte kommer att medföra att köttet helt enkelt blir en rikemansvara.

Men kan man inte börja med att helt enkelt ta bort subventionerna på animaliska produkter som finns inom EU idag?
– Då skulle inte systemet och produktionsmetoderna förbättras. Med det system vi förespråkar går pengar tillbaka till bönderna – de får dåligt betalt för sina produkter redan nu. Enligt våra beräkningar är det det här systemet som skulle ge mest tillbaka både miljö- och hälsomässigt.

Bobby Verlaan ser egentligen inga hinder för att införa en köttskatt nu på en gång. Hon menar att tänket och systemet redan finns på energiområdet till exempel:
– Det största hindret är tror jag är mentaliteten. Folk kan bli rädda i första skedet, men det är nog övergående.

På TAPP tycker man att man har fått mycket positiv respons på förslaget. I november genomförde man ett föreläsningsprogram med internationella talare och företrädare för ideella organisationer. Man har även gjort en EU-presentation och presenterat idén i holländsk tv.

Ransonering av kött- och mejeriprodukter tror hon dock inte är något för holländarna.
– Folk skulle se det som ett intrång i deras frihet. Friheten är viktig för holländare och vår nuvarande regering är starkt pro-frihet.

Attityden gentemot växtbaserade livsmedel tror Bobby Verlaan däremot kommer att förändras:
– Grönt är mer hälsosamt. Vi har vetenskapen och professorerna på vår sida. Jag tror att vår styrka är att vi inte är fixerade enbart vid miljö utan även tar in hälsoaspekterna i våra rapporter.

Vill du skriva på TAPPs petition om köttskatt till EU kan du göra det här – 
https://goodfoodprice.eu/sv/

Här kan du läsa mer om TAPPs rapporter – https://tappcoalition.eu/reports