Styrmedel för hållbar matkonsumtion

Jörgen Larsson är forskare på Chalmers med inriktning styrmedel för hållbar konsumtion. Du kan se honom prata på Vegoforum 2020 DIGITAL den 5 december, då vi har tema “Vego i politiken”.

Intervju: Maria Fornstedt

– Vem är du?

Jag heter Jörgen Larsson och är forskare på Chalmers med inriktning på styrmedel för hållbar konsumtion. Jag är inte expert på mat men samarbetar med andra forskare kring detta och vi har nyligen publicerat rapporten ”Styrmedel för hållbar matkonsumtion – en kunskapsöversikt och vägar framåt”.

– På vilket sätt kan klimat-, miljö- och hälsoaspekter ställas mot varandra?

Styrmedel när det gäller matkonsumtion verkar vara politiskt känsligt och det finns mål som kan krocka med varandra, t ex avseende mål när det gäller landsbygdsutveckling, sysselsättning, folkhälsa, biologisk mångfald och klimatpåverkan.

– Varför går det så trögt att införa skatt på t ex kött och socker?

Jag tror att man behöver utforma paket av styrmedel som sammantaget leder till en positiv utveckling för flera mål, t ex både bättre folkhälsa och lägre klimatbelastning. Hur styrmedlen beskrivs, vad man använder eventuella skatteintäkter till och i vilken ordning de införs betyder mycket för hur de tas emot.

Troligtvis skulle det finnas ett större stöd för en köttskatt kombinerad med en momssänkning på frukt och grönt samtidigt som en omfattande informationskampanj pågår, än om man enbart införde en punktskatt på kött. Ökat stöd skulle kunna ges till betesmarker som är viktiga för den biologiska mångfalden och satsningar på att producera mer frukt, grönsaker och baljväxter i Sverige.

  1. “Konsumenterna har gjort sitt nu”, tyckte en vegoföretagare från förra forumet. Ligger det någonting i det?

Märkning förs ofta fram som ett sätt att styra mot mer hållbara val bland konsumenterna, men det är inte så effektivt. Det är troligtvis bättre att prioritera verktyg som påverkar handeln och livsmedelsindustrin eftersom de har stor makt över vad vi äter.

Ett hållbart 2050

Malin Jonell

Malin Jonell är forskare på Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre och arbetar med interdisciplinär forskning på temat sociala och ekologiska system. Du kan se henne prata på Vegoforum 2020 DIGITAL den 5 december, då vi har tema “Vego i politiken”.

Text: Maria Fornstedt

– The Eat Lancet Report ställer frågan som vi alla måste förhålla oss till: Hur ska vi år 2050 producera tillräckligt med mat på ett hållbart sätt för tio miljarder människor, säger Malin Jonell. Mer fullkorn och baljväxter lyder en del av svaret i rapporten.

Det hon ser som viktigast med den här rapporten är att den föreslår planetära gränser för världens matproduktion. Och att den ger ett förslag på vad som är verkligt hälsosam kost, samt undersöker om det är möjligt att kombinera miljö och hälsa – och samtidigt producera mat till en växande världsbefolkning.

Malin Jonell påpekar att rapporten tar hänsyn till fler miljödimensioner än klimatet, som vattenanvändning och biologisk mångfald. Men går det att ta hänsyn till både miljön och människors hälsa på samma gång?

Jo, menar Malin Jonell, ofta går de två hand i hand:
– Mycket av det som är bra för kroppen är också bra för planeten.
Det finns vissa hälsosamma livsmedel som tär på jordklotet som nötter – behöver mycket vatten – och vissa frågetecken kring fisk och skaldjur som både kan ha mycket låg och mycket hög miljöpåverkan.

Jag passar på att fråga om studien om räkors klimatpåverkan som kom för några veckor sedan och får veta att ja, just nu är det lika illa för miljön att äta räkor som nötkött. Men att skillnaden är att när det gäller nötkreatur så är det korna i sig som ger klimatpåverkan men när det gäller räkor beror utsläppen på att det går åt mycket bränsle vid bottentrålning. Så i framtiden kanske de som vill kunna äta räkor med gott klimatsamvete – det går ju att ändra fiskemetoder.

För karnivorer och pescetarianer kan det också vara bra att veta att musselodling faktiskt kan ha positiva effekter på miljön genom att musslor tar upp näringsämnen från vattnet.

Författarna av Eat Lancet-rapporten menar inte att hela världen måste bli vegetarianer och rapporten tar till exempel inte upp djurrättsperspektivet utan fokuserar på hållbarhet och hälsa.

– Men det viktigaste vi kan göra här i Sverige för att minska det miljömässiga avtrycket från matkonsumtionen är att ställa om vad vi har på tallriken; framförallt minska vårt intag av rött kött och i synnerhet rött kött från idisslande djur.

– Här i Sverige har vi i allmänhet en god kost och få är undernärda, säger Malin Jonell. De allra flesta av oss har tillgång till de näringsämnen vi behöver. Hon påpekar att rapportens dietråd inte är anpassade till barn under två år, gravida och ammande. Och ett ägg om dagen kan betyda oerhört mycket för en undernärd människa. Vissa regioner i världen lämpar sig illa för odling och då kan betande djur vara bra för livsmedelsproduktionen.

Skiftet mot en mer växtbaserad kost är dock mycket viktigt, men vi måste även få kontroll på matsvinnet och gå över till hållbara produktionsmetoder för livsmedel. Transporterna har däremot liten betydelse för det globala miljöavtrycket, med undantag av flygtransporter.

Men går det verkligen att skapa en diet som gäller för alla på hela jorden? Går det att tänka så stort?
– Vi får den frågan gång på gång. Ska alla äta samma mat? Och det som börjar nu är arbetet med att översätta rapporten till olika nationer och regioner. Och det gäller även då att behålla det globala perspektivet.
– Vi skulle kunna ställa om det svenska jordbruket till vegetarisk produktion men å andra sidan är Sverige ganska väl lämpat för viss animalieproduktion.

Jag frågar försynt om rådet att äta 50 gram potatis per dag verkligen är något för oss i Sverige?
– Nu står det inte just potatis i rapporten utan stärkelserika grödor. Man måste göra en tolkning även för länder i Afrika där man äter stora mängder till exempel majs och jams, vilket inte är så bra hälsomässigt.

Det viktigaste här i Sverige är således inte att sluta äta potatis utan att minska på intaget av rött kött. Dessutom är inte den största riskfaktorn när det gäller hälsan i Sverige vad vi äter, utan vad vi inte äter. Och högst prioritering för en bättre hälsa har ett ökat intag av fullkorn.

Vad kan då en sådan har rapport betyda i praktiken?
– Rapporten har fått stor uppmärksamhet. Den ger politiker och företagare en karta över vart vi bör gå. Hur kan vi till exempel göra vår livsmedelsproduktion mer hållbar.

Så vad äter en miljöexpert helst själv?
– Jag äter gärna vegetariskt och tycker väldigt mycket om italiensk och sydostasiatisk mat. Kanske blir det lite miljömärkt sjömat samt ekologiskt kött en gång i månaden. Jag tycker om att laga mat. Det är härligt. Sinnligt och med en stark koppling till naturen.

Med grönkål förenar vi världen

Måns Ullerstam är grundare av Kale United och VD på Astrid och aporna. Du kan se honom prata på Vegoforum 2020 DIGITAL den 24 oktober, då vi har tema “Vegomaten tar över”.

Text: Maria Fornstedt

– Vem är du?

Jag är  en IT-entreprenör som blev vegan för 5 år sedan. Jag har alltid tänkt på miljön och har sedan filmen “An Inconvenient Truth” funderat på hur man kan minska koldioxidavtrycket. Redan då läste jag att byta till vegansk kost var bland det bästa man kunde göra för miljön, men poletten trillade ändå inte ner. Efter att sedan tittat på Forks over Knives och Cowspiracy på samma dag så valde jag och min fru att bli veganer samma dag och har aldrig ångrat oss.

– Vilka är Kale United?

Kale United består av över 500 investerare från hela världen som vill kunna investera i en vegansk aktie. Jag har tillsammans med mina rådgivare valt ut över 30 bolag att investera i, varav vårt största innehav är Astrid & Aporna. Totalt är vi fyra anställda som driver Kale United, vår distribution av vegansk mat och Astrid & Aporna. Det mest intressanta bolaget i vår portfölj just nu är svenska Bärta (Swedish Temptations). De har fantastiska produkter, som enligt mig är det bästa veganvärlden har att erbjuda…

– Vad har Kale United för vision?

Kale United vill öka tillgängligheten på veganska produkter i hela Skandinavien och göra det lättare för människor att gå över till vegansk kost. Samt att parallellt göra det möjligt för alla att investera i veganska bolag genom Kale United.

– Hur ser framtiden ut för växtbaserad kost?

Vi står inför den största förändringen i mänsklighetens historia när det gäller mat. Den förändring som vi sett början på och som vi sett gått fortare senaste åren är fortfarande i sin linda. Det kommer att fortsätta att växa i snabb takt över hela världen. Jag tror att efter att vågen av produkter som försöker kopiera icke-veganska produkter så kommer vi komma till en ny nivå att mer unika produkter som helt enkelt är bättre än de icke-veganska alternativen.

– Varför blev du vegan?
Det var många små signaler som drev mig i rätt riktning, men det var filmen Cowspiracy som fick mig att ta steget fullt ut. Jag kom in i det här framförallt från ett miljöperspektiv och såg de andra aspekterna som hälsa och djurens väl som extra bonus. Efter 5 år som vegan kan jag inte längre skilja på de tre olika skälen eller prioritera mellan dem. Allt känns lika viktigt.

Mer information om Kale United och Astrid och aporna finns på deras respektive webbsidor.

Årstiderna – en hållbar affärsidé

Det ekologiska företaget Årstiderna tog hem det åtråvärda priset som Årets hållbara företag i Retail Awards 2020! Du ser företaget i panelen på Vegoforum 2020 DIGITAL den 24 oktober, då vi har tema “Vegomaten tar över”.

Text: Maria Fornstedt

– Vi strävar efter att leverera schysst mat som är bra både för konsumenten och för resten av världen. Så sammanfattar Johanna Ternander Årstidernas målsättning.

Vi talar om en matkasseleverantör grundad i Danmark med ett mycket grönt fokus. 1996 började en bonde, Thomas Harttung, och en kock, Søren Ejlersen, sälja ekologiska grönsakslådor till ett hundratal kunder som själv hämtade lådorna på hans gård. I dag har Årstiderna ca 100.000 kunder.

Alla råvaror och produkter är 100 procent ekologiska och inte ens den icke-vegetariska kassen i sortimentet innehåller rött kött utan enbart fisk och fågel. Årstiderna har dessutom en no-flight policy för sina varor och tjänster. Vad är det då för positivt med att driva den här typen av företag med en stark grön ideologi? På Årstiderna menar man att det finns ett allt större intresse hos folk i allmänhet att göra skillnad och satsa på hållbarhet och grön mat.

– Och det känns naturligtvis mycket positivt för oss som haft ett grönt fokus sedan vi startade. Ibland upplever man dock att det tas lite för lätt på hållbarhetsaspekten i debatten, den har ju många infallsvinklar och ingenting är svart eller vitt. Det kan ibland kännas svårt när man som vi tar hållbarhet på stort allvar, påpekar Johanna Ternander.

Målgruppen för matleveranserna är bred. Allt från de som äter animalier men vill prova på mer grönt till de som är veganer fullt ut. Årstiderna har en mattallriksidé som heter 80/20 och det betyder att ingen måltid består av mer än 20 procent ägg, fisk, mjölk eller fågel. Allt annat är växtbaserat.

– Vi har testat våra kassar i WWFs klimatkalkylator och många av våra maträtter hamnar under gränsen för de koldioxidutsläpp planeten beräknas tåla. Mycket beror det på att vi planerar våra matkassar efter säsongerna – efter årstiderna, berättar Johanna.

För framtiden har företaget precis avgett nya löften: Att vara klimatneutrala inom ett år, även Årstidernas leverantörer ska vara framme vid det målet inom fem år.

– Det är något väldigt stort att hjälpa våra leverantörer att nå ända dit, berättar Johanna Ternander.

Mer grön inspiration hittar du på Årstidernas webbsida och Instagram-kontot Veganska Matkassen

Lupin – en böna att räkna med.

Eslam, grundare och VD på Lupinta

Eslam Salah är grundare och CEO, eller VD, för ett av våra spännande nya vegoföretag, Lupinta, som tillverkar bl a tempeh på lupinbönor. Du kan se honom prata på Vegoforum 2020 DIGITAL den 24 oktober, då vi har tema “Vegomaten tar över”.

Text: Maria Fornstedt

Eslam Salah är född och uppväxt på den egyptiska landsbygden och har jobbat med mat och råvaror sedan han var i åttaårsåldern. Familjen jobbade gentemot lokala bönder, med lokala produkter: stapelföda.

– Det var ingen processad eller industritillverkad mat det handlade om utan vad de lokala odlarna hade att sälja, berättar Eslam Salah. Jag bedömde kvaliteten på grödorna till exempel.  Min pappa kände ansvar gentemot bönderna. Om varorna var värda tio pund och priset gick att få ner till nio sade han: ”Du skulle ha gett tio”.

Det var viktigt att ha ett gott och långvarigt förhållande till de lokala bönderna.

– När jag kommer hem idag möter jag fortfarande samma människor och råvaror.

Eslam Salah har jobbat med lite av varje; sålt medicinsk utrustning, jobbat på café och sålt försäkringar. Han har också studerat kulturvetenskap. Men till slut hamnade han på den svenska jordbrukshögskolan och startade så småningom ett företag som arbetar med lupinbönor.

Lupinta grundades 2018 och har fått en hel del uppmärksamhet sedan dess. Tanken är att framställa produkter med lupin som proteinkälla.

Så lupinbönor som ett alternativ till soja, kan det vara något? Det anser man  i alla fall på Lupinta. Lupinbönerna man använder i sina vegoprodukter är odlade i Skåne, de klarar sig i det svenska klimatet utan större problem. Inga långa transporter för att komma till de svenska matvaruaffärerna och inga regnskogar i vägen för odlingsmarken.

Protein, fibrer, b-vitamin och inget gluten. Lupinbönan låter som en dröm för en hållbar växtbaserad kost. Grödan kräver dessutom inte så mycket gödsel eftersom de binder kväve. Bara fördelar – och viktigast av allt Lupinta lovar att tempehn smakar: Smaskens.

– Om man äter kött får man i sig nästan 30 procent soja bakvägen. Eftersom sojan vi konsumerar till stora delar används som djurfoder. Vi tror att om vi reducerar köttproduktionen här i Europa så kan vi klara av att bli självförsörjande när det gäller matproduktionen, satsa på växtbaserat jordbruk. Om vi lyckas kan vi återplantera 30 miljarder regnskogsträd.

Nå, tillbaka till lupinbönan. Det är INTE den vanliga lila och rosa blomsterlupinen du ska ut och plocka. Den är giftig och stöter dessutom bort andra växter genom sin snabba spridning.

Nej, Lupinta använder sig av sötlupinen som också kallas matlupin. Lupinen är en ärtväxt och besläktad med baljväxter. Den första Lupintaprodukten på svenskamarknaden är lupintempeh. Tempeh görs normalt sett av sojabönor, som fermenteras.

Texturen behåller känslan av bönor, även om de pressas tätt samman. Tempeh har sitt ursprung i Indonesien och kan till exempel användas i grönsaksgrytor kryddade med ingefära, vitlök och chili. Lupintas hemsida föreslår ett tempehrecept med bakad italiensk potatis eller en grön ärtsoppa med tempeh.

I Egypten är sötlupin ett omtyckt snack. Snacks och Tempeh är dock bara början om Lupinta får luft under vingarna. Lupinburgare är en idé man jobbar på.

Eslam Salah jobbar nu för en ideell organsiation som heter Skåne Foodentrepreneurs Network.

– Vi tar fram livsmedel med hjälp av datorer och hjälper nya företag med idéer och stöd.  Jag vill hjälpa människor att undvika de misstag jag själv har gjort.
Hållbarhet är ledordet och fokuset ligger på lokala livsmedel och produkter. Men som så är det det här med smaken. Det måste handla om bra, goda produkter:

– Folk äter ju falafel och hummus för att det smakar gott. Dessutom ska det vara relativt behändigt, inte krångligt att äta vegetariskt.

– Har du ätit tempeh av soja så kommer du få en upplevelse av lupintempeh, konsistensen, texturen är enligt mig bättre.

Jo och så är det så att ICA just har slutit avtal med Lupinta så om du är sugen på att testa lupintempeh  prata med din lokala handlare. Det gäller givetvis även om du är nyfiken på andra produkter från små företag.

Och vill du ha hjälp med receptidéer hittar du dem här på Lupintas webbsida

Huj! – pålägg på språng

 alice med huj! burkar

Alice Knap är VD på och medgrundare av Huj!, växtbaserad pålägg tillverkade i Alingsås. Du kan se henne prata på Vegoforum 2020 DIGITAL den 24 oktober, då vi har tema “Vegomaten tar över”.

Text: Maria Fornstedt

Ni har kanske smakat deras Creamy cashew eller vegetariska pastej.  Nu finns Hujs pålägg i 200 matvarubutiker över hela landet. Påläggen tillverkas i Alingsås.

Man har nyligen flyttat till en större fabrik, en gammal mjölkfabrik, och produktionen har fått fart. Huj grundades av Alice Knap och tre medgrundare för två år sedan. Idén kom en dag och utlöstes faktiskt av egna behov:

– Det saknades vegetariska och veganska pålägg generellt. Man måste ju ha något på mackan för att det inte ska bli så torrt, säger Alice Knap.
Påläggen är tänkta att vara näringsriktiga och mättande. Man ska stå sig en stund med Huj på mackan helt enkelt. De är gjorda på en bas av svenska bönor, cashew nötter och solrosfrön.

– Och framför allt ska de vara goda. Om man ska gå över till växtbaserad kost kan man inte bara tänka att det ska vara nyttigt. Maten måste vara god, annars kommer man aldrig orka hålla i det. Om produkterna inte är goda kan man hålla på och anstränga sig hur mycket som helst med näringsinnehåll och hållbarhet utan att lyckas.

Själv blev Alice vegan genom en stegvis process; först slutade hon att äta rött kött sedan kyckling, sedan…

– När man slutade att äta kött kunde man sedan ta till sig etiken på ett annat sätt, djurrätt och klimat.

Alice Knap tror att många börjar med att byta ut köttet i sina rätter mot något köttsubstitut:

– När man kommit igång kan man sedan gå mer och mer mot baljväxter.

Alice Knap tror starkt på behovet av köttsubstitut och tror att det är så att smakerna är vanemässiga. Tycker man om leverpastej blir man glad om vegopastejen påminner om leverpastej. Så att det inte blir ett för stort hopp smakmässigt. Hon är också övertygad om att vegoprodukterna går en ljus framtid till mötes:

– Nästan alla i Sverige är med på att äta mer vegetariskt. Man kanske äter kött en gång i veckan.

Hon tror också att den ”egna hyllan” i din lokala mataffär kommer att bli förlegad, att produkterna mer och mer kommer att integreras i det övriga utbudet.

– Produkterna kommer att bli så många att de att de kommer att finnas överallt, hoppas Alice Knap.

Mer info finns på Hujs webbsida.

Material från Vego i skolan: så jobbar kostcheferna

Nu finns det digitala seminariet Vego i skolan: så jobbar kostcheferna på Youtube!

Det finns en spellista för Vegoforum 2020, där vi kommer att fylla på med fler seminarier under året!

Om gästerna

Sara Jervfors, kostchef i Södertälje och Gnesta

Presentation av Sara Jervfors

Alain Grenard, kostchef i Karlstad

Presentation av Alain Grenard

Vego i skolan: teori och praktik – Youtube-inspelning och presentation

Vi har lagt upp seminariet Vego i skolan: teori och praktik som sändes 26 maj på Youtube och fortsätter lägga upp kommande seminarier i spellistan spellista Vegoforum 2020.

Här kan du hitta mer information om föredragshållarna på Vego i skolan: teori och praktik:

Här kan du hitta presentationen från Ulrika Backlund på Livsmedelsverket:

Presentation av Ulrika Backlund

Vegolyftet: Magnus Naess lyfter vegomaten i skolan

Magnus Naess utbildar i växtbaserad mat för skolan och har skrivit kokboken Vegolyftet! för storkök och skola. Du kan se Magnus föreläsa på Vegoforum 2020 DIGITAL 26 maj, då vi har temat “Vego i skolan: teori och praktik”.

Text: Maria Fornstedt

– Vindarna har vänt för vegokosten, säger Magnus Naess och ler. Vegomaten hör framtiden till.

Han är kock på Globala gymnasiet som firar sitt 10-års jubileum med ett helvegetariskt skolkök. Han är också ansvarig för sitt eget projekt Vegolyftet och har skrivit en kokbok som går ut på att förklara hur man lagar vegansk storköksmat. Där är alla recept veganska – utom ett. Ett med ost. Osten går givetvis att ersätta med ett veganskt alternativ.

En komplett manual för vegokonvertering som han uttrycker det själv. 70 recept, vart och ett lämpligt för 100 personer. Antalet gör att recepten är enkla att dividera och anpassa. Recepten är också anpassade för att det ska bli lättare för storkök att hantera allergener, ekonomi och hållbarhetsmål.

Med Vegolyftet är han ute och föreläser och håller workshops för skolor, kommuner, företag och myndigheter. Och lördagen 28 februari träffar vi honom som föreläsare på Vegoforum.

Magnus Naess
Bild från Vegolyftet

– När jag var på Vegoforum för ett par år sedan var trenden mycket mer negativ. Där var till exempel många elever och föräldrar till elever som talade om att det inte gick att få vegansk skolmat där de bor. Nu är det mest Livsmedelsverket och kommuners upphandlingsavtal som ställer till problem.

Globala gymnasiet kämpar med att följa och bryta regler, och för att fortsätta inspirera Stockholms stad att upphandlingsavtal ska anpassas för vegohushållning. De har införskaffat en biffmaskin som kan spotta ur sig 1300 grönsaksbiffar (– eller bollar) i timmen. Och det tog en stund innan man kände sig helt nöjda med hantverket. Alla är barn i början.

Globala Gymnasiets kök
Bild från Vegolyftet

På Globala gymnasiet använder man mjölk och ibland ägg i maten men det finns alltid veganska alternativ. Magnus menar att det viktiga är att stödja storkök att bli mer och mer växtbaserade i sin matlagning. Varje steg är viktigt och Rom byggdes ju inte på en dag som man säger. Även om många inom klimatrörelsen menar att det är bråttom nu.

“Vi som är kommunaluppfostrade på tjockpannkaka med aprikossås och leverstuvning blir nog imponerade lite till mans. Här gör man till och med sin egen veganska majonnäs av kikärtsspad.”

Dagen när jag hälsar på håller man på att förbereda för öppet hus på kvällen, där man ska bjuda gästerna på middag. Matlagning tas på största allvar i det här köket. Såsen har råkat bli lite väl söt och kökschefen David Liebe tittar ut genom köksdörrsöppningen och undrar vad de ska göra åt saken.

– Vi får tillsätta lite citron, blir svaret.

Vi som är kommunaluppfostrade på tjockpannkaka med aprikossås och leverstuvning blir nog imponerade lite till mans. Här gör man till och med sin egen veganska majonnäs av kikärtsspad.

– Det hela går ju ut på att få barn och ungdomar att upptäcka hur gott det är med vegansk och vegetarisk kost, menar Magnus.

“Dagen innan var tolv riksdagsledamöter, Livsmedelsverket och dietisten Sara Ask på besök. För att få inspiration och vägledning på vegovägen kan tänkas.”

Många är intresserade av Globala gymnasiets arbete på vegoområdet och de tar emot fler och fler studiebesök. Dagen innan var tolv riksdagsledamöter, Livsmedelsverket och dietisten Sara Ask på besök. För att få inspiration och vägledning på vegovägen kan tänkas.

Globala Gymnasiet blev vegetariskt på demokratisk väg. 65 procent av eleverna röstade igenom ett vegetariskt skolkök av miljö- och djuretiska skäl. Och eleverna förblev nöjda. Många har sökt sig hit för att luncherna är vegetariska och hemlagade och de som kommer in på andrahandsvalet verkar se maten som en bonus.

Växtbaserad skolmat
Bild från Vegolyftet

Det bästa är när man lyckas vända någons motstånd, menar Magnus. Som en av de tuffare killarna i årskurs tre som kom in i köket och sa:

– Om jag blir miljonär så ska jag anställa dig som min privata kock. Magnus skrattar.

– Vi människor har alltid ätit vegetariskt, vi har inte ätit kött varje dag. Och början är vegodagar.


Vegolyftet: Kokbok och utbildningar

Vegomat på Globala Gymnasiet

Anmälan till Vegoforum 2020 DIGITAL | Vego i skolan: teori och praktik

Facebookevent för Vegoforum 2020 DIGITAL | Vego i skolan: teori och praktik