Kravmärkt matlust i Södertälje

Sara Jervfors är kostchef i Södertälje och Gnesta kommun kommun och deltar på Vegoforum 2020 DIGITAL. Du kan höra Sara prata 27 maj, då vi har temat “Vego i skolan: så jobbar kostcheferna”.

Text: Maria Fornstedt

Sara Jervfors

Hon är kock i grunden och hon har två brinnande intressen: ett för mat och ett för människor. Så hur får man ihop dessa intressen? Jo, Sara Jervfors utbildade sig till kostekonom för att få verktyg till att leda människor och börja jobba med mat i större skala. Nu är hon kostchef Södertälje och Gnesta kommun med ansvar bland annat för offentliga måltider.

“Maten ska vara god och näringsriktig, annars hamnar den inte i magen.”

I Södertälje har man sedan 2010 jobbat efter ett koncept kallat Diet for a Green Planet, ett forskningsprojekt som involverade länder kring Östersjön. Nu är projektet avslutat men i Södertälje har man fortsatt med idén och resultatet från Diet for a Green Planet i sin ordinarie verksamhet.

Det innebär bland annat att råvarorna ska vara närodlade, tillagade från grunden och efter säsong. Råvarorna som används ska gå att odla på våra breddgrader som kålsorter och rotfrukter, baljväxter och spannmål. På Diet for a Green Planets webbplats finns förslag till recept samt råd om hur man ska gå tillväga.

Södertälje har också som uppgift att sprida lyckade resultat till andra delar av landet och jobbar i olika utvecklingsprojekt, bland annat näringslivsprojektet MatLust, som erbjuder EU-finansierat stöd till deltagare i hela Stockholmsregionen. Saltå kvarn i Järna har bidragit med arbetstid till projektet och får själva stöd till att kunna producera på ett mer effektivt sätt utan avkall på kvalitén.

– Maten ska vara god och näringsriktig, annars hamnar den inte i magen, slår Sara Jervfors fast.

En skolmåltid ska naturligtvis i första hand vara näringsriktig, men Livsmedelsverket uppmuntrar även hållbarhetsprincipen i måltiderna. Och då blir det mycket rotfrukter och baljväxter. Skollunchen – eller måltiden, som det heter – ska användas som ett pedagogiskt verktyg. Skolan har helt enkelt i uppgift att hjälpa barn och ungdomar att äta bättre; att främja en sund och god kosthållning.

Sara Jervfors
Sara Jervfors

Eleverna har varit mestadels positiva till den nya maten. Och även om det finns önskemål om mer hamburgare på menyn – Sara Jervfors påpekar att detta med att man inte kan servare hamburgare varje vecka mest är en ekonomisk fråga: ”många tillbehör” – så verkar det missnöje som finns till stor del beror på att eleverna är ovana vid vissa råvaror.

– Vi serverar mycket råvaror som inte ingår i den ordinarie matkulturen. Eleverna är vana vid grönsaker som tomat, gurka, sallad, majs och oliver. Men vi serverar t ex baljväxter som inte är så vanliga i affären. Det blir gula ärtor i hummusen och bruna bönor i salladsbuffén.

“Skolorna i Södertälje arbetar efter ett hållbarhetskoncept där nittio procent av maten består av vegetabilier och bara tio procent av animaliska råvaror.”

När det gäller undringar från föräldrarna till barn som inte äter lunch, så försöker man möta upp frågorna och förklara varför man har en hållbar och hälsosam inriktning på skolmåltiderna. Det har nämligen blivit lite färre som äter i matsalen från årskurs 7 och uppåt.

– Det är ett problem. Vi har pratat om att schemaplanera. Till exempel att dela upp lunchen och rasten. Om det nu är något man vill göra på rasten som gör att man hoppar över att äta, berättar Sara.
I ett försök som gjorts på en gymnasieskola har man även kommit fram till att den fysiska matmiljön kan ha stor inverkan på hur många som äter.

“Jag vill att man får inspiration och exempel på hur man får barn och ungdomar att uppskatta mat gjord på näringsriktiga och hållbarhetsriktiga råvaror.”

Skolorna i Södertälje arbetar efter ett hållbarhetskoncept där nittio procent av maten består av vegetabilier och bara tio procent av animaliska råvaror – varav en hel del vilt. Man arbetar med ekologiska, närodlade varor. Eller ännu hellre KRAV-märkta, eftersom den märkningen ställer högre krav på producenten än begreppet ekologiskt odlat. Till exempel tar KRAV hänsyn till djurskyddsliga aspekter, samtidigt som användandet av gifter i produktionen minimeras.

– Det ska vara miljö- och klimatvänligt och där kommer det djuretiska tänket automatiskt, menar Sara Jervfors.

Kommunens kostpolicy har fått mycket uppmärksamhet från olika håll och förra året fick man pris som Årets djurvänligaste kommun.

Prisutdelning: Sveriges djurvänligaste kommun 2019
Prisutdelning: Sveriges djurvänligaste kommun 2019

– Kött- och mejeriprodukter vet vi har en negativ påverkan på hållbarhets- och hälsoaspekten. Vi behöver äta femtio procent mindre kött sett ur hälsosynpunkt här i Sverige. Och det är viktigt att samhället använder sina medel till att påverka hälsan. Den offentliga måltiden har en stor betydelse här.

Själv är Sara Jervfors dock en allätare som vill att maten ska vara vällagad och gjord på riktigt bra råvaror. Om hon ska välja så blir det en matig sallad med mycket baljväxter, surdegsbröd och aioli.

– Jag har en prenumeration hos en lokal grönsaksproducent. Man prenumererar på avkastningen från en bit jord.

Vad vill då Sara Jervfors att man ska ta med sig hem från hennes föreläsning under Vegoforum?
– Jag vill att man får inspiration och exempel på hur man får barn och ungdomar att uppskatta mat gjord på näringsriktiga och hållbarhetsriktiga råvaror.

Sara Jervfors
Prisutdelning: Almedalens klimatsmartaste mat 2018


Anmälan till Vegoforum 2020 DIGITAL | Vego i skolan: så jobbar kostcheferna

Facebookevent för Vegoforum 2020 DIGITAL | Vego i skolan: så jobbar kostcheferna

Vegoforum 2020 DIGITAL: Vego i skolan

Vegoforum 2020 DIGITAL:
Vego i skolan

Under våren 2020 kör vi temat Vego i skolan som två digitala lunchseminarier, 26 och 27 maj.

 

VEGO I SKOLAN: TEORI OCH PRAKTIK

Datum och tid
Tisdagen 26 maj 2020 kl 12.00–13.15
Facebookevent

Så deltar du
Eventet sker digitalt via Zoom och du får en länk till den e-postadress du anger i din anmälan några dagar innan seminariet.

Innehåll
Under seminariet får vi höra Ulrika Backlund från Livsmedelsverket prata om vad hållbar och nyttig skolmat innebär och vad Livsmedelsverket säger om vego i skolan.

Därefter berättar skolkocksutbildaren Magnus Naess om hur man jobbar med hållbar vegetarisk skolmat i praktiken och ger tips om hur satsningar på vegomat blir populära bland eleverna.

Seminariet sänds via Zoom och är interaktivt. Du kan ställa frågor i kommentarsfältet under föredragen och frågorna plockas upp under ett avslutande panelsamtal med föredragshållarna.

För dig som inte kan delta live kommer seminarierna att finnas tillgängliga att se i efterhand på vår Youtube-kanal.

Program

12.00:
Välkommen!

Svensk mat- och miljöinformations ordförande Per-Anders Jande hälsar välkommen

12.05:
Matvanor för livet: vad säger Livsmedelsverket om vego i skolan?

Ulrika Backlund
Projektledare för projektet Hållbart skolmåltidssystem på Livsmedelsverket

12.30:
Vegolyftet!

Magnus Naess
Tidigare skolkock på Globala gymnasiet i Stockholm, kokboksförfattare och utbildare i växtbaserad matlagning för skolan via Vegolyftet

12.55:
Recept för framgång: så får man vegosatsningar i skolan att bli framgångsrika

Panelsamtal med föredragshållarna. Frågor som ställts i kommentarsfältet under seminarierna tas upp av moderatorn.

 

VEGO I SKOLAN: SÅ JOBBAR KOSTCHEFERNA

Datum och tid
Onsdagen 27 maj 2020 kl 12.00–13.15
Facebookevent

Så deltar du
Eventet sker digitalt via Zoom och du får en länk till den e-postadress du anger i din anmälan några dagar innan seminariet.

Innehåll
Under seminariet får vi höra kostcheferna Sara Jervfors (Södertälje och Gnesta) och Alain Grenard (Karlstad) prata om hur de jobbar med hållbar skolmat med mer vego i sina kommuner. Båda kommunerna har jobbat framgångsrikt med detta och kostcheferna delar med sig av sina framgångsrecept för kommunala vegosatsningar.

Seminariet sänds via Zoom och är interaktivt. Du kan ställa frågor i kommentarsfältet under föredragen och frågorna plockas upp under ett avslutande panelsamtal med föredragshållarna.

För dig som inte kan delta live kommer seminarierna att finnas tillgängliga att se i efterhand på vår Youtube-kanal.

Program

12.00:
Välkommen!

Svensk mat- och miljöinformations ordförande Per-Anders Jande hälsar välkommen

12.05:
Skolmåltiden som drivkraft för ökad hållbar vegetabilisk produktion och konsumtion

Sara Jervfors
Kostchef i Södertälje och Gnesta och projektchef för MatLust

12.30:
”Vi la bollen i elevernas händer” – ett grönt rum i Karlstad

Alain Grenard
Kostchef i Karlstad och en av hjärnorna bakom Green Room, en egen matsal för vegomaten som tiodubblade vegoätandet

12.55:
Recept för framgång: så får man vegosatsningar i skolan att bli framgångsrika

Panelsamtal med föredragshållarna. Frågor som ställts i kommentarsfältet under seminarierna tas upp av moderatorn.

VEGOFORUM TAR CORONAPAUS

På grund av coronaläget ställer vi in Vegoforums seminariedagar och demokratiworkshoppar under våren. Vi tar dock upp bollen igen, när coronaläget så tillåter.

Vi räknar fortfarande med att köra tema Vego i skolan samt Vego och djurrätt i journalistiken, bara vid senare tillfällen. Håll utkik här på webben och på vår facebooksida för uppdateringar!

”Vi la bollen i elevernas händer” – ett grönt rum i Karlstad

Alain Grenard är en av kostcheferna i Karlstads kommun och deltar på Vegoforum 28 mars, då vi har temat “Vego i skolan”.

Text: Maria Fornstedt

Alain Grenard
Alain Grenard. Foto: Per-Anders Jande

Alain Grenard är bondpojken som blev kock, köksmästare, kökslärare och kostchef i Karlstads kommun. Och Green Room är en av hans – och köksteamets – idéer.

Nu har inte alla som samlas i Älvkullegymnasiets nya matsal backstagepass, men däremot har de ett stort inflytande på framtiden. Här intar nämligen 500 karlstadelever sin skollunch dagligen. En vegetarisk buffé som inte menar att vara ett alternativ till de vanliga animaliska rätterna utan ska ses som en valbar möjlighet.

– Elevrådet riktade klagomål mot det vegetariska alternativet som serverade och vi antog utmaningen att förbättra oss, berättar Alain. Vi la bollen i elevernas knä så att säga.

Green room designades och möblerades av skolkockarna själva och de hade till en början mycket jobb med projektet. Men när det tagit form kändes allting positivt. Och tydligen är eleverna också stolta över sin gröna matsal – Älvkullegymnasiet har fått ett ökat antal ätande och lärare och övrig skolpersonal tar sig gärna en tur förbi Green Room för att fylla sina tallrikar.

Bilder från Green Rooms Instagram.

Green Room och dess positiva effekter har bidragit till utmärkelsen Årets klimathjälte i Karlstad.

– Mycket hänger på kockarna, att få dem engagerade och eleverna med på det, svarar Alain på frågan om hur man kan sprida konceptet över landet.

Men Älvkullegymnasiet och deras gröna matsal får i alla fall studiebesök på löpande band, till och med regeringsbesök. Och Kommundirektörerna är stolta och tar gärna upp sitt goda exempel.

En ytterligare utmaning för kockarna har varit konceptet One Planet Plate, WWF:s mått på en hållbar måltid, där koldioxidutsläppet inte får vara högre än 0,5 kg per portion. Ett ganska snävt mått som ställer krav på kreativitet när det gäller att behålla näring och mängd mat. En dag i veckan fungerar det än så länge.

– Det är en morot för kockarna och det intresserar eleverna, säger Alain Grenard.

“Elevrådet riktade klagomål mot det vegetariska alternativet som serverade och vi antog utmaningen att förbättra oss, berättar Alain. Vi la bollen i elevernas knä så att säga.”

För några år sedan fick Karlstad pris som årets mest hållbara skolmatskommun, men vad handlar egentligen begreppet hållbarhet om? Alain Grenard förklarar att det hela är mycket enkelt men också mycket svårt. Vi måste sluta överproducera, minska matsvinnet och satsa på bättre råvaror: ta ansvar för hela kedjan från jord till bord och minska på slöseriet.

Precis som Ulrika Backlund från Livsmedelsverket – en annan av Vegoforums föreläsare – så återkommer Alain till en liten pikant detalj. Nämligen den att maten måste vara god och populär. Det räcker inte med att måltiden är nyttig och klimatsmart för att den inte ska hamna i soptunnan. Vi äter det som är gott. I alla fall de flesta av oss.

För att stärka bandet mellan bonden och kocken har man startat ett upphandlingsprogram kallat ”nära mat” där man hoppas att närproducenterna kommer att bidra ännu mer med sina kunskaper till skolköket.

“Det räcker inte med att måltiden är nyttig och klimatsmart för att den inte ska hamna i soptunnan. Vi äter det som är gott.”

Vad äter då en kostchef om han själv får välja?
– Kvalitén är viktig för mig. Jag föredrar vegetariskt, men kött och fisk i lagom mängd går bra. Huvudsaken är att man hanterar råvarorna på ett bra sätt.

Som en del av Vegoforum har Alain Grenard ett återigen något mycket lätt och mycket svårt att säga:

– Det hela handlar om att få folk att förstå något mycket enkelt som de inte vill förstå, att hushålla med jordens resurser och motarbeta slöseri. För hundra år sedan var man tvungna att hushålla för att maten inte räckte till. Nu måste man hushålla för att motverka överproduktion. Och det är inte lätt att begränsa sig när det finns ett överskott av mat.

Green Room på Instagram

Mer om WWF:s One Planet Plate

Anmälan till Vegoforum 2020:1 “Vego i skolan”

Fem frågor till våra medarrangörer: Vegoparents

Vegoforum 2020 har ett antal nya medarrangörer. Vi frågade dem några korta frågor. Här svarar Nina Färdig, initiativtagare till nätverket Vegoparents. Text: Maria Fornstedt

 

“Vi har en enorm kompetens i vårt nätverk. Vi är inte bara engagerade föräldrar utan bland oss finns också läkare, forskare och miljövetare som kan mycket om hälsa och klimat.”

 

Vilka är Vegoparents?
– Vegoparents är ett nätverk för föräldrar med en ambition att leva veganskt tillsammans med sina barn. Nätverket startade som en umgängesgrupp i Stockholm, där barn och vuxna kunde träffas och äta tillsammans, men blev sedan snabbt ett forum på Facebook med hög aktivitetsgrad.

Under 10 år har gruppen vuxit till att omfatta nästan 7 000 personer och där är engagemanget stort kring frågor som rör bvc, amning, skola, recept och relationer för oss som lever i en värld där veganism ännu inte är normen.

Nina och Alvar bakar
Ninas barn Nika (född 2005) och Alvar (född 2008) har varit veganer sedan födseln.

Vem är Nina Färdig?
Nina Färdig är språkvetaren och översättaren som har engagerat sig i samhällsfrågor i allmänhet och solidaritetsfrågor i synnerhet sedan tonåren. Djurrätten kom som en naturlig del av det och Nina lever sedan 20 år tillbaka som vegan och säger sig därmed leva ett liv i lyx.

Nina är en av grundarna till nätverket Vegoparents och förälder till flera barn som vuxit upp som veganer. Sedan tio år tillbaka driver hon Green Laces, Skandinaviens första veganska skoaffär med fokus på design, hög kvalitet och etisk produktion.

Med sin unikt långa och breda erfarenhet har Nina kommit att bli en ofta anlitad sakkunnig på temat konstskinn och också på temat att växa veganskt som barn och vuxen.

Nina Färdig
Ninas Färdig. Foto: Linnea Schröder

Vad vill ni med Vegoparents och varför startade ni Vegoparents?
– Visionen har från starten varit att vi ska ingjuta mod i varandra för att vi ska våga följa vår etiska kompass när normsamhället ikring oss utövar starka påtryckningar för att få oss att ändra oss. Att ha en övertygelse om att en växtbaserad kosthållning är bäst för att minimera lidandet på jorden, att en växtbaserad kost är bäst för min hälsa, mitt barns hälsa och planetens hälsa kan innebära långa, svåra diskussioner i många sammanhang, vilket skapar osäkerhet i oss alla.

– När du blivit förälder är du dessutom extra sårbar och känslig för andras tyckande. Du vill inte riskera att ditt barn far illa på något sätt och du vill vara den bästa sortens förälder. Vi var några föräldrar som började prata och vi insåg att det säkert var fler som skulle vilja vädra högt och lågt kring ett veganskt föräldraskap och ja, så verkar det fortfarande vara.

“Det finns inga argument kvar för en konsumtion av animaliska produkter. Inga argument som inte vetenskapen kan slå hål på. Om du känner att du vill leva etiskt, empatiskt och ge dig och dina barn, barnbarn, barnbarnsbarn en chans till ett glädjefullt liv i solidaritet med andra så lev veganskt.”

Vad är det viktigaste Vegoparents har att säga/göra?
– Att det är rimligt, klokt och kärleksfullt att leva veganskt tillsammans med sina barn. Det finns inga argument kvar för en konsumtion av animaliska produkter. Inga argument som inte vetenskapen kan slå hål på. Om du känner att du vill leva etiskt, empatiskt och ge dig och dina barn, barnbarn, barnbarnsbarn en chans till ett glädjefullt liv i solidaritet med andra så lev veganskt.

Är det något speciellt ni vill ha sagt i samband med Vegoforum?
– Jag vill att Vegoparents blir en föräldraförening som kan fungera som stöd för andra föräldrar samt som ett bollplank för beslutsfattare. Vi har en enorm kompetens i vårt nätverk. Vi är inte bara engagerade föräldrar utan bland oss finns också läkare, forskare och miljövetare som kan mycket om hälsa och klimat. Om vi organiserar oss bättre kan vi kanske bli en samhällsinstitution som kan bidra till att fler får det bättre. Jag hoppas att jag i samband med Vegoforum får kontakt med fler som vill samma sak.


Vegoparents på Facebook
Green Laces webbplats

Välkommen till Vegoforum 28 mars: Vego i skolan!

Alla Vegoforums event är gratis, men föranmälan krävs. Anmäl dig här för att försäkra dig om att få plats på årets första forum! Vi bjuder på växtbaserad lunch, om du anmäler dig senast 7 dagar i förväg.

Många kommuner och skolor satsar på att göra sin måltidsverksamhet mer hållbar och klimatsmart och speciellt sker satsningar på vegomaten.

På Vegoforum 28 mars på ABF-huset i Stockholm är temat just Vego i skolan. Vad säger forskningen och Livsmedelsverket om hur vi bör äta för planeten och hälsan? Kommuner och skolor som haft lyckade satsningar på vegomat delar med sig av sina tips om elevengagemang och kommunikation. Och det blir även praktiska tips om matlagning. Det blir en inspirerande eftermiddag!

Några av talarna under dagen är:

Ulrika Backlund
Projektledare för projektet hållbart skolmåltidssystem på Livsmedelsverket
Alain Grenard
Kostchef i Karlstad och hjärnan bakom Green Room, en egen matsal för vegomaten som tiodubblat vegoätandet på Älvkullegymnasiet
Sara Järvfors
Kostchef i Södertälje och Gnesta samt projektledare för projektet MatLust
Magnus Naess
Skolkock på Globala gymnasiet i Stockholm och utbildare i växtbaserad matlagning för skolan via Vegolyftet
Petra Cavini
Vegobloggare och innovativ skolkock, med erfarenhet från förskola och grundskola

Vi ses väl där?

Sprid gärna anmälningslänken och facebookeventet för Vegoforum 2020:1 | Vego i skolan!

Presentation av våra medarrangörer: Vegoparents

Vegoforum 2020 har ett antal nya medarrangörer. Vi frågade dem några korta frågor. Här svarar Nina Färdig, initiativtagare till nätverket Vegoparents.

 

“Vegoparents är ett nätverk för föräldrar med en ambition att leva veganskt tillsammans med sina barn. Nätverket startade som en umgängesgrupp i Stockholm, där barn och vuxna kunde träffas och äta tillsammans, men blev sedan snabbt ett forum på Facebook med hög aktivitetsgrad.”

 

Vilka är Vegoparents?
Vegoparents är ett nätverk för föräldrar med en ambition att leva veganskt tillsammans med sina barn. Nätverket startade som en umgängesgrupp i Stockholm, där barn och vuxna kunde träffas och äta tillsammans, men blev sedan snabbt ett forum på Facebook med hög aktivitetsgrad.

Under 10 år har gruppen vuxit till att omfatta nästan 7 000 personer och där är engagemanget stort kring frågor som rör bvc, amning, skola, recept och relationer för oss som lever i en värld där veganism ännu inte är normen.

Nina och Alvar bakar
Ninas barn Nika (född 2005) och Alvar (född 2008) har varit veganer sedan födseln.

Vem är Nina Färdig?
Nina Färdig är språkvetaren och översättaren som har engagerat sig i samhällsfrågor i allmänhet och solidaritetsfrågor i synnerhet sedan tonåren. Djurrätten kom som en naturlig del av det och Nina lever sedan 20 år tillbaka som vegan och säger sig därmed leva ett liv i lyx.

Nina är en av grundarna till nätverket Vegoparents och förälder till flera barn som vuxit upp som veganer. Sedan tio år tillbaka driver hon Green Laces, Skandinaviens första veganska skoaffär med fokus på design, hög kvalitet och etisk produktion.

Med sin unikt långa och breda erfarenhet har Nina kommit att bli en ofta anlitad sakkunnig på temat konstskinn och också på temat att växa veganskt som barn och vuxen.

Nina Färdig
Ninas Färdig. Foto: Linnea Schröder


Vegoparents på Facebook
Green Laces webbplats

Matvanor för livet: vad säger Livsmedelsverket om vego i skolan?

Ulrika Backlund, projektledare för projektet hållbart skolmåltidssystem på Livsmedelsverket, föreläser på Vegoforum 28 mars, då vi har temat “Vego i skolan”.

Text: Maria Fornstedt

“Vi behöver äta en mycket mer växtbaserad kost. Vi vet ju att vi måste minska kött- och mejerikonsumtionen generellt och det gäller också i skolorna.

– Vi behöver äta en mycket mer växtbaserad kost. Vi vet ju att vi måste minska kött- och mejerikonsumtionen generellt och det gäller också i skolorna. En del skolor finns redan i framkanten.

Orden är Ulrika Backlunds. Hon är 33-år och uppväxt och bosatt i Stockholm, men arbetar på Livsmedelsverket i Uppsala. Ulrika är utbildad dietist och har faktiskt aldrig känt för att jobba kliniskt med kostrelaterade sjukdomar som diabetes och hjärtsvikt. Hon vill göra sin del av jobbet innan sjukdomarna kommer.

– Jag brinner för att grundlägga hållbara matvanor tidigt, i förskolan och skolan. Då har man matvanorna med sig hela livet. Det är där som mitt arbete på Livsmedelsverket kan göra skillnad.

Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, avdelningen för hållbara matvanor är det långa namnet på Ulrikas arbetsplats. Den har sedan 2011 ett regeringsuppdrag som går ut på att upprätta ett center för alla frågor som kan dyka upp på området måltider ute i kommuner och regioner och ge sitt stöd i dessa frågor.

Men de har också i uppgift att driva på utvecklingen av måltider i bland annat skolan. Basen för arbetet är de nationella råd som finns att ladda ner på Livsmedelverkets webbplats.

Ulrika Backlund själv är ofta ute och föreläser för vårdpersonal samt lärare och måltidspersonal om hållbara mål med måltiderna. Men också för politiker som fattar besluten. Och det är en sak som vi och de inte får glömma:

– Vilka resurser måltiderna kan vara. Hur kan vi till exempel ta vara på måltiderna i undervisningen.

“Jag brinner för att grundlägga hållbara matvanor tidigt, i förskolan och skolan. Då har man matvanorna med sig hela livet. Det är där som mitt arbete på Livsmedelsverket kan göra skillnad.”

Ulrika Backlund
Ulrika Backlund. Foto: Per Myrehed

Men det viktigaste måste ju ändå vara bygget av måltiden i praktiken. Vad är egentligen det viktigaste med skolmaten?

– Det allra viktigaste är att den smakar gott. Det är det som är avgörande för om skollunchen överhuvudtaget hamnar i magarna. Och portionen blir näringsriktig först när man har fått i sig den.

Ulrika menar att maten kan vara hur näringsriktig, kostnadseffektiv och klimatsmart som helst, men om den inte smakar…

– Då är den inte hållbar, för då hamnar den i soptunnan.

Om då smaken ligger i betraktarens ögon eller som i det här fallet på lunchgästens tunga, ja då är det skolans uppdrag att hjälpa barnen att acceptera ovana smaker.

– Kockarna känner sina matgäster bäst. Det är deras specialitet.

Exempel på rekommenderade ingredienser i hållbar kost är grova grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fibrer och fullkorn.

– Hållbara matvanor är bra för kropp och själ och en av de mest skyddande faktorerna mot ohälsa, men de ska också vara hållbara ur miljöhänseende.

Ulrika Backlund ser det inte som att skolmaten måste bli helt vegetarisk men menar att man redan ser att det blir allt vanligare att man ur hållbarhets- och budgethänseende väljer att mer och mer se köttet som en krydda. Eller sovel som man sade förr i tiden.

– Jag tror att vi måste göra saker och ting stegvis. Det är inte alla barn som är vana vid vegetabilier så det finns en risk att vegoveckor kan slå bakut.

Men hon menar samtidigt att vi kommer att nå en punkt där barnen bär med sig växtbaserade smaker från förskolor och dylikt och att det då inte kommer att finnas en lika stor okunnighet om vegetarisk mat.

Fördelen med vegetarisk mat i skolan är att barn och ungdomar lär sig att äta ny mat, får nya matvanor. Ulrika menar att det är bra både för deras hälsa och för framtiden.

– Nackdelen är att om det kommer för plötsligt kanske barnen inte äter alls och det ger negativa konsekvenser för inlärning och koncentration.

Ulrika Backlund menar att hälsoaspekten är helt beroende av hur man sätter ihop sin vegetariska kost eftersom det finns ett stort utbud halvfabrikat som till exempel kan innehålla stora mängder mättat fett, som vi inte behöver äta så mycket mer av idag.

– Äter man väldigt ensidig vegetarisk mat, om man exempelvis väljer bort baljväxter och fullkorn missar man hälsofördelarna med att äta vegetariskt.

“Ulrika säger att mjölken i skolan är en känslig fråga, men att det är mycket gammal tradition och talar om att Livsmedelsverket faktiskt nu för tiden rekommenderar vatten som måltidsdryck.”

Vi pratar lite om mjölkens särställning i den svenska skolmatsalen och jag får veta att skolmjölken faktiskt får EU-stöd.

Ulrika säger att mjölken i skolan är en känslig fråga, men att det är mycket gammal tradition och talar om att Livsmedelsverket faktiskt nu för tiden rekommenderar vatten som måltidsdryck.

Så till slut, vad äter då en dietist och kostexpert om hon får välja?

Jo, själv äter Ulrika helst matupplevelser. Maten ska vara lagad med kärlek och ätas i samvaro med andra. Om det då är helt växtbaserat eller innehåller någon animalisk produkt är sekundärt.

Ulrika Backlund
Ulrika Backlund. Foto: Johan Wingborg

Fem frågor till våra medarrangörer: Klimatklubben

Vegoforum 2020 har ett antal nya medarrangörer. Vi frågade dem några korta frågor om deras verksamhet och deltagandet i Vegoforum. Här svarar Maria Soxbo för Klimatklubbens räkning. Text: Maria Fornstedt

 

“Det är vad vi gör i vardagen som spelar roll, inte vilka epitet vi använder för det. Och vi behöver ju inte ett fåtal människor som gör allt perfekt, utan väldigt många som förändrar sina liv i rätt riktning.”

 

Vilka är Klimatklubben?
– Vi är ett nätverk och initiativ för klimatengagemang som startade 8 oktober 2018, det vill säga samma dag som IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning släpptes. Vi är politiskt och religiöst obundna och fungerar helt enkelt som en plattform det där är möjligt att dela information samt inspirera och mobilisera människor i klimatkampen. Klimatklubben finns också ute i landet i form av över 20 lokalklubbar.

Vad vill ni med Klimatklubben?
– Undertiteln på boken Gör skillnad! som vi släppte i höstas säger egentligen allt: ”Från klimatångest till handlingskraft”. Vi vill inte på något sätt förringa allvaret i frågan, men samtidigt kan rädsla och ångest göra oss apatiska. Vi vill hjälpa människor att inse att alla behövs, alla är välkomna och alla kan göra skillnad i klimatfrågan.

Boken Gör skillnad
Boken Gör skillnad av Klimatklubbens Grundare Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh.

Vad är det viktigaste ni har att säga som klimatinfluencers?
– Att det är ett enormt privilegium att ha en röst, vilket alla som arbetar som influencers på något vis har. Vi når många människor, och även om vi inte alltid menar att alla ska göra som vi gör så ingår det i jobbet att räkna med att möjligheten (eller risken) finns. Med andra ord finns det helt fantastiska möjligheter att inspirera människor till förändring och att samtidigt bidra till att förskjuta normer i rätt riktning. Att alltid tänka ”om alla gjorde som jag, skulle världen bli bättre eller sämre då?” är en bra utgångspunkt. Då blir det ganska lätt att se att flygresor, överkonsumtion och ohållbara vanor kanske inte är ett content att bygga sitt varumärke kring.

Varför startade ni Klimatklubben?
– Vi tyckte själva att det saknades en samlingsplats för människors engagemang i klimatfrågan, och en aktör som förpackade denna enorma, allvarliga och komplexa fråga på ett enkelt, tillgängligt och tilltalande sätt. Vår tanke är att alltid arbeta med morötter snarare än piskor, och få människor att förstå allt vi har att vinna med en omställning. Det hållbara livet 2.0 kommer med största sannolikhet att vara väldigt annorlunda – men förmodligen bättre – än det liv vi lever idag med stress, höga belåningar, psykisk ohälsa och en rätt osund inställning till vad som är lycka.

Klimatklubbens grundare
Klimatklubbens Grundare Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh.

Är det något speciellt Klimatklubben vill ha sagt i samband med Vegoforum?
– Att vi inte nödvändigtvis behöver byta identitet för att leva mer klimatsmart. Att vi behöver skära ner på köttet är fullkomligt självklart, men för den som tycker steget från ”blandätare” till vegetarian eller vegan är för stort är det fullt möjligt att helt skippa ”etiketterna”. Det går utmärkt att vara köttätare – men nästan aldrig äta kött. Att kunna käka upp mat som riskerar att annars svinnas bort – kött eller ej – är ju också en miljögärning! Det är vad vi gör i vardagen som spelar roll, inte vilka epitet vi använder för det. Och vi behöver ju inte ett fåtal människor som gör allt perfekt, utan väldigt många som förändrar sina liv i rätt riktning.


Hösten 2019 släppte Klimatklubbens grundare Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh boken Gör skillnad: Från klimatångest till handlingskraft.

Klimatklubbens webbplats
Klimatklubben på Instagram
Klimatklubbens Facebookgrupp

Fem frågor till våra medarrangörer: Vego Eco

Vegoforum 2020 har ett antal nya medarrangörer. Vi frågade dem några korta frågor om deras verksamhet och deltagandet i Vegoforum. Här svarar Anna Velander-Gisslén, pennan bakom Vego Eco. Text: Maria Fornstedt

 

“Det var många som frågade mig om råd och tips när det gällde vego- och klimatfrågor. De visste att jag var engagerad och kunnig på området. Jag satt och skickade mejl till folk med tips och svar. Så jag tänkte att jag börjar publicera detta istället. Bloggen var starten och därefter växte Vego Eco.”

 

Vad vill du med Vego Eco?
– Att vara en inspirations- och nyhetskälla oavsett läsarens kunskapsnivå. Här kan en få tips oavsett om en funderar på att äta lite mer vegetariskt eller om en redan är vegan. Du får svar på frågor om klimat och djurrätt, med veganism i botten. Jag hoppas att många fler ska hitta till Vego Eco och börja använda mina veckomenyer, ett utmärkt sätt att minska matsvinn, spara pengar och testa vegorätter. Ambitionen är att fler ska börja intressera sig för hälso- och miljöaspekten av vego. Tänka klimat-miljö-människa.

Varför startade du Vego Eco?
– Det var många som frågade mig om råd och tips när det gällde vego- och klimatfrågor. De visste att jag var engagerad och kunnig på området. Jag satt och skickade mejl till folk med tips och svar. Så jag tänkte att jag börjar publicera detta istället. Bloggen var starten och därefter växte Vego Eco. Men jag började helt enkelt för att vänner och bekanta frågade.

Veganpizza
Varje vecka presenterar Vego Eco en vegansk veckomeny. Bild från veganpizzadagen.

Vem är du?
– Jag är kommunikatör och projektledare så med Vego Eco kombinerar jag mina två roller. Jag kommer ursprungligen från film- och kulturbranschen men även där behöver vi arbeta med hållbarhetsfrågor så nu kombinerar jag mitt intresse med mitt arbete.

Vad är det viktigaste du har att säga som Vegoinspiratör?
– Att människor ska våga testa. Vara nyfikna och lyhörda! Det finns så mycket fördomar mot veganismen, att en inte får i sig tillräckligt med näring till exempel. Köttnormen är tyvärr väldigt stark. Jag vill bara att folk ska våga testa, byta ut en animalisk rätt mot en vegansk då och då. Alla kan inte bli veganer över en natt men alla kan byta ut och testa olika vegoalternativ.

Är det något speciellt du vill ha sagt i samband med Vegoforum?
– Skoltemat ligger mig nära. Jag har flera barn som äter veganmat och jag har erfarenhet av att stångas med skolor som inte tycker att de bör eller behöver laga vegansk skolmat. Jag har träffat både barn som vill äta veganskt och oroliga föräldrar. Jag har publicerat många familjevänliga recept på Vego Eco, barnens favoriträtter i vegansk tappning och andra tips kring vegokost för barn och gravida.


Vego Ecos webbplats
Vego Eco/Anna Gisslén på Instagram
Vego Eco på Facebook