fbpx

”Jorden kommer ju att överleva”

Śraddhāpa kommer att prata om veganism och hållbarhet i Buddhismen under det digitala Vegoforum som går av stapeln 13 november 2021. Vegoforums Maria Fornstedt har intervjuat Śraddhāpa om dessa ämnen och hans relation till dem.

Anmäl dig till webbinariet här!

– Som tonåring var jag alltid intresserad av existentiella frågor. När jag började läsa buddhistiska texter kände jag att det här visste jag redan. Allt föll på plats. Jag trodde redan på ickevåld; jag hade kommit underfund med den frågan själv. Och när jag väl hade kommit så långt kunde jag inte längre hitta något försvar för att inte vara vegetarian.

Nu har Śraddhāpa studerat buddhism i Taiwan sedan 2018. Han tillhör Oslo Buddhistcenter och är invigd hos Triratna, före detta Västerländska Buddhistorden, men kommer ursprungligen från Edinburgh. Śraddhāpa har varit vegan i över tjugo år och det som fick honom att sluta äta animalier var främst djurrättsfrågorna. Han är aktiv i Norges största förening mot exploatering av djur, NOAH.

Śraddhāpa

Buddhister tror inte på strikta regler, men samtidigt säger buddhistiska värden att man inte ska orsaka lidande – och då blir det ju svårt att äta kött.
– Den ursprungliga Buddhan Siddharta Gautama levde ju för länge sedan, för 2500 år sedan, i Nepal och Indien. Han lämnade ett skyddat hem för att leva utanför samhället. Han gick från dörr till dörr och tiggde ihop sina måltider. Han krävde inte av sig själv att inte ta emot den föda som bjöds. Så den praktiken lever kvar, berättar Sraddhãpa.

I den nyare Mahayanabuddhistiska traditionen rekommenderas vegetarianism och Dalai Lama ser positivt på vegetarianism, även om det Tibetanska landskapet har gjort det svårt att odla och överleva utan boskap. Tibetaner i exil är dock ofta vegetarianer. Och buddhistiska munkar och nunnor får inte döda och de är inte heller tillåtna att ta emot kött som har dött för deras skull. Om en familj däremot delar med sig av animalisk föda som har dödats för familjens skull, då kan munken eller nunnan ta emot och äta av den.

Även i förbuddhistisk tid var vegetarianismen spridd i Indien och spriddes vidare därifrån. Och Ahimsa, icke-vålsprincipen, lärdes ut.
– Inom Buddhismen finns ingen stor distinktion mellan olika levande varelser. Man skiljer mellan medvetna levande varelser och icke medvetna levande varelser. Alla levande varelser omfattas av Ahimsa och skillnaden mellan människor och djur ses som en medvetandegrad.

När det gäller förhållandet till naturen så menar Śraddhāpa att det har funnits en lång tradition av att leva nära naturen inom buddhismen, där första steget i meditationen är att finna en lämplig meditationsplats i naturen. Naturen som helhet ses dock inte som ett levande väsen. Men det betyder inte att man får skada miljön och naturen fritt:
– Man ska alltid undvika att orsaka skada.

– Man säger att vi måste rädda jorden, men jorden kommer ju att överleva. Och må bättre utan oss människor. Det är de levande varelserna som kommer att lida. Det är vanligare i andra religioner att man skiljer mellan människa och natur. Men vi är ju natur. Vi kan inte överleva utan naturen.

Är det vad buddhismen har att ge i klimatförändringens tidevarv?
– Det, icke-våldsprincipen och förstås principen att inte orsaka skada.

Jewcology för framtiden

Paula Grossman kommer att prata om veganism och hållbarhet i Judendomen under det digitala Vegoforum som går av stapeln 13 november 2021. Vegoforums Maria Fornstedt har intervjuat Paula om dessa ämnen och hennes relation till dem.

Anmäl dig till webbinariet här!

”Vad kan jag göra?”, frågade sig Paula Grossman och startade en vegansk matcirkel hos judiska församlingen Jewcology helt enkelt. Och Paula kopplade ihop sitt intresse för mat och religion.
– Jag har en moralisk-etisk förankring i judendomen och tänkte att jag kan få med mig andra i veganism och i religiöst och interreligiöst arbete.

Paula Grossman

Paula Grossman är medlem i Judiska församlingen i Stockholm och har jobbat som SFI-lärare, men är nu mer pensionär. Miljöengagemanget började på 80-talet då hon också hade en anställning som konsulent på Studieförbundet Vuxenskolan där hon arbetade med miljöfrågor. Vegetarian blev hon 1985 och ju mer uppmärksam hon blev på modern djurhållning och miljöfrågor, desto mer förstod hon att hon måste bli vegan. Även om hennes dotter hann först i veganfrågan.
– Det kändes väldigt rätt.

Paula bodde i Israel ett år och jobbade för miljöorganisationen EcoPeace, en organisation som inkluderar Egypten, Jordanien, Palestina och Israel.
Nu senare har klimatförändringarna blivit viktigare och viktigare för Paulas engagemang.

Men finns det då någon egentlig koppling mellan judendomen och veganism, undrade jag. Paula svarade att människor har en tendens att hitta det de söker i de religiösa skrifterna.
– Judendomen är fast förankrad i jordbrukssamhället. När Gamla Testamentet skrevs, så skrevs det kring ämnen som skörd, sådd och vatten. Så där finns ett miljöbudskap. Det finns texter om hur man ska bete sig mot jorden och mot djuren, och om att man inte ska slösa.

Israel har enligt vissa blivit något av ett föregångsland inom veganism och militärbootsen lär vara djurfria. Och även om det inte alls finns lika stor andel judiska vegetarianer som tillexempel hinduiska eller buddhistiska så kan man undra vad det kan bero på.
– Min förklaring är att det egentligen inte har så mycket med varken klimatet eller djuren att göra. Istället är det hälsoaspekten. Inom judendomen är det viktigt att hålla sin kropp i form. Man ska göra allt för att bibehålla sin hälsa, och mänskligt liv värdesätts väldigt högt.

En ytterligare förklaring kan vara kosherreglerna. De ger en vana att väldigt noga kontrollera vad maten innehåller och hur den är producerad och tillagad. Att leva som strikt vegan innebär därför inte några speciella nya rutiner. Det handlar bara om att inte enbart kontrollera att det inte finns spår av mjölk i konserverna av kosherskäl, utan om att kontrollera att produkterna inte innehåller animalier överhuvudtaget. Närheten till jordbruket i Israel – många är uppväxta med jordbruk på Kibbutzer eller Moshaver – och tillgången till frukt och grönt, tror Paula är andra orsaker.

Och kosherreglerna har i viss mån med djurskydd att göra, menar Paula. Det står till exempel att slaktsnittet ska vara rent, rakt och dödande direkt.

När jag undrar vad det beror på att klimatet och vår konsumtion ändå är på väg åt fel håll, fast över åttio procent av världens befolkning bekänner sig till någon religion, och att i princip alla religioner har regler mot överflödskonsumtion, så tycker Paula inte att det är så märkligt:
– Människor strävar efter att få det bättre och att göra livet lättare. Det är inte många som lever som vi gör i Sverige.

En hållbar gåva

Marie Mandakini Spennare kommer att prata om vegetarianism och hållbarhet i Hinduismen under det digitala Vegoforum som går av stapeln 13 november 2021. Vegoforums Maria Fornstedt har intervjuat Marie om dessa ämnen och hennes relation till dem.

Anmäl dig till webbinariet här!

– Vi har bara rätt att ta det vi behöver. Det betyder ingen rovdrift. En hindu bör skydda allt levande, även naturen, djuren, träden. Vi har ansvar för skapelsen som människor.
Det säger Marie Mandakini Spennare som är vice ordförande för Hindu Forum of Europe och sekreterare i Hindu Forum Sweden. Hon är också moderat politiker i Botkyrka och vice ordförande för European Network on Religion and Belief.

Marie Mandakini Spennare

Marie började studera hinduiska skrifter i 15-årsåldern och blev vegetarian:
– Jag blev medveten genom hinduismen.

Kon är allas moder inom hinduismen och kon står över oss människor.
– Att födas för att ätas är inte rimligt. Komjölken används, men den ska behandlas med omsorg och korna ska behandlas med omsorg. Och man ska inte skilja kalven från sin mor.

Indien är det land i världen där man äter minst kött per capita.
– Allt som offras i templen är vegetariskt och den mat som offras kommer tillbaka till människan som prasad – välsignad föda.

I Nepal har dock hinduiska sekter offrat buffel vid Gadhimaifestivalen. Detta bruk förbjöds 2015. Om man äter kött eller inte som hindu i Indien beror på hur högt man utvecklat sitt andliga leverne. Dessutom äter många Indier animalier av praktiska skäl – som att äta fisk för att man bor vid havet. Fattigdom gör att man inte alltid kan välja, utan äter det som står till buds. Är pappa fiskare så är han och har man små kreatur, fågel, fisk så har man det.

Den hinduistiska tron är cirkulär och tron på reinkarnationen är viktig. Man återföds själv i en ny kropp; kropparna varierar men innehållet är detsamma. Man kan själv återfödas fyrbent. Men återfödelsen ses inte som ett straff, utan som en ny chans att nå andlig utveckling.

Religionen går inte att skilja från kulturen i dagens Indien, menar Marie. Och kanske är det så att populärkulturen testar traditionens och äldre hinduers gränser. Indiska Bollywood spottar ju ur sig fler filmer än Amerikanska Hollywood.
– Jag tittar inte på sådant – vi accepterar bara de religiösa danserna inom min församling.

Marie tror dock inte att den yngre generationen är vegetarianer i mindre utsträckning än sina föräldrar. I Indien firar man till och med hundens dag med blomstergirlanger till alla hundar. I Rajastan finns råttornas tempel och alla gudar har sitt eget riddjur. Som avatar kan gudomen stiga ner till jorden antingen i människokropp eller djurkropp. Och Ahimsa, icke-våldsprincipen, gäller i modern tid även djur. Den bygger på respekten för liv; respekten för allt levande.

Men i en helig skrift, Bagdavaghita, utspelar sig ju handlingen på ett slagfält. Krishna ger fältherren Arjuna råd i striden.
– Det kriget handlade om att inte vara rädd; att inte frukta utan utöva yoga. Alltså yoga som kontakt med gud och som vägen till andlig frigörelse, inte bara som gymnastik. Narendra Modi har sagt att yogan är en gåva till Väst från Indien. En hållbar gåva. Vi i Väst borde lära av Indiens hållbara traditioner. Och Ayurvedisk kost och ayurvediska mediciner har länge varit och är fortfarande populära. Ayurvedan bygger på naturliga vegetariska ingredienser.

Men är det sant att man äter vegetariskt bara för att förbättra sin karma och få en bättre återfödelse i nästa liv?
– Så lätt är det inte. Karma är en matematisk slutsumma, vilkens bakomliggande algoritm vi inte kan föreställa oss.

Inom hinduismen är allt en enhet, ett världsallt:
– Hela världen är en familj.

Om varför bilen borde offras till Moskén

Zehra Abbas kommer att prata om veganism och hållbarhet i Islam under det digitala Vegoforum som går av stapeln 13 november 2021. Vegoforums Maria Fornstedt har intervjuat Zehra om dessa ämnen och hennes relation till dem.

Anmäl dig till webbinariet här!

I den kommande dokumentärfilmen Halalified träffar vi några veganska muslimer. Filmen försöker ta ett helhetsgrepp på konceptet Halal och hur det egentligen går till i dagens djurindustri.

Med filmen vill Zehra Abbas lobba mot världens muslimska ledare som predikar att det som är Halal är det rätta. Men som hon uttrycker det:
– Vi måste få ut budskapet att allt som är Halal inte är obligatoriskt. Halal är ett uttryck för att det är tillåtet. Och förresten är all vegansim egentligen Halal.

Zehra påpekar att Profeten Muhammed levde för 1400 år sedan. Då var vi inte lika många på jorden, jordbruket såg helt annorlunda ut och resurserna räckte till. Dessutom åt man inte kött i den utsträckning muslimer gör idag. Tanken var förmodligen, enligt Zehra, att den som var mycket hungrig skulle ha tillåtelse att äta kött, men att dödandet skulle ske på ett korrekt sätt.

Zehra menar också att dagens Halalmärkning av kött är något av ett kapitalistiskt bedrägeri, där de ursprungliga reglerna inte ens följs.
– Det finns en text som handlar om att en man som tänkte döda ett får men ändrade sig. Då sa Allah: ”Du förbarmade dig över djuret, därför ska jag visa dig två gånger så stor barmhärtighet”. Men folk får inte lära sig den och andra liknande texter.

Enligt Zehra åt Profeten Muhammed inte kött i någon större utsträckning. Hadith är en skrift som berättar om Profetens instruktioner och göranden. Och muslimer i alla länder vill göra som profeten. I Hadith finns regler för hur vi ska behandlar djur till exempel, men moskéerna lär inte ut detta.

Det kan dock vara viktigt att få religiösa ledare att uppmärksamma vad skrifterna säger om hur vi ska behandla djur. Zehra berättar att en judisk vän i Israel sa att de där var tvungna att lobba in veganismen mot rabbinerna: ”Vi visste att det inte skulle bli någon rörelse utan dem ombord”.

Zehra Abbas

Zehra har en bakgrund inom den ideella sektorn i Ontario i Kanada. Just nu jobbar hon med en organisation som heter Umano. Syftet är att bygga och förbättra empatin i världen.
– Jag arbetar för att göra världen till en bättre plats för människor – och djur.

Jag älskar djur för mycket för att äta dem, säger Zehra, som ville vara vegan redan som liten. Men i det samhälle hon växte upp i hade man en förställning om att Koranen sa att man skulle – eller rent av måste – äta kött. Och hennes föräldrar oroade sig för proteinfrågan och gav sin dotter kött. Men köttätandet var svårt för Zehra. Djur har ju personligheter. Hennes katter till exempel: den ena vill äta det ena, den andra leka med det andra.
– Jag gillade verkligen mjölkchoklad, så det var den som det var svårast att avstå från. Men när jag kom underfund med hur den moderna mjölkindustrin fungerar så var det inte heller så svårt.

Att fira en vegansk Eid al-adha tycker hon är hur enkelt som helst. Det gäller bara att få muslimer över hela världen att förstå det.
– Poängen är ju att du ska offra det du har kärast till gud. Ibrahim ansåg att det som var honom kärast var hans son, men Allah ersatte i sista stund hans offer med en fårabock från himlen. Men nu för tiden går folk till affären och köper kött eller till marknaden och köper ett får att offra. De offrar lite pengar och känner sig goda för att köttet distribueras till fattiga. Men har någon frågat om den fattiga vill ha kött, hen kanske hellre vill ha utbildning eller medicin? Att döda ett djur i nutid är inget offer. Om du verkligen älskar din bil, offra istället den till moskén.

Enligt Islams skrifter uppmanas vi att inte skada naturen. Och att inte orsaka förstörelse. Man får inte dra upp ett träd med rötterna ens i strid, och när slutet kommer är det djuren och träden som vittnar om hur vi behandlat dem.
– Hur kan alla världens muslimer offra varsitt djur utan att skada naturen?

I Mellanöstern har köttätandet alltid varit förknippat med tillgången till pengar, men nu börjar folk få råd med kött, berättar Zehra.
– I USA finns det fattiga som inte har råd med ekologisk frukt och grönt, men däremot med billigt kött. Men om man inte serverar sina gäster kött i Mellanöstern, så ses det som att man inte bryr sig om dem; inte visar respekt.

Så hur ser Fitr, måltiden efter fastan under Ramadan, ut för Zehra Abbas?
– Jag försöker hålla måltiden enkel: linser, soppa och frukt. Den måltid Profeten intog var enkel. Men all mat kan göras vegansk nu för tiden. Om folk vill ha en fest, så kan de ha en vegansk fest. Ibland vill även jag bara ha en drypande vegansk burgare med majonnäs efter att ha fastat hela dagen.

Vegoforum 2020 DIGITAL: Vego i skolan

Vegoforum 2020 DIGITAL:
Vego i skolan

Under våren 2020 kör vi temat Vego i skolan som två digitala lunchseminarier, 26 och 27 maj.

 

VEGO I SKOLAN: TEORI OCH PRAKTIK

Datum och tid
Tisdagen 26 maj 2020 kl 12.00–13.15
Facebookevent

Så deltar du
Eventet sker digitalt via Zoom och du får en länk till den e-postadress du anger i din anmälan några dagar innan seminariet.

Innehåll
Under seminariet får vi höra Ulrika Backlund från Livsmedelsverket prata om vad hållbar och nyttig skolmat innebär och vad Livsmedelsverket säger om vego i skolan.

Därefter berättar skolkocksutbildaren Magnus Naess om hur man jobbar med hållbar vegetarisk skolmat i praktiken och ger tips om hur satsningar på vegomat blir populära bland eleverna.

Seminariet sänds via Zoom och är interaktivt. Du kan ställa frågor i kommentarsfältet under föredragen och frågorna plockas upp under ett avslutande panelsamtal med föredragshållarna.

För dig som inte kan delta live kommer seminarierna att finnas tillgängliga att se i efterhand på vår Youtube-kanal.

Program

12.00:
Välkommen!

Svensk mat- och miljöinformations ordförande Per-Anders Jande hälsar välkommen

12.05:
Matvanor för livet: vad säger Livsmedelsverket om vego i skolan?

Ulrika Backlund
Projektledare för projektet Hållbart skolmåltidssystem på Livsmedelsverket

12.30:
Vegolyftet!

Magnus Naess
Tidigare skolkock på Globala gymnasiet i Stockholm, kokboksförfattare och utbildare i växtbaserad matlagning för skolan via Vegolyftet

12.55:
Recept för framgång: så får man vegosatsningar i skolan att bli framgångsrika

Panelsamtal med föredragshållarna. Frågor som ställts i kommentarsfältet under seminarierna tas upp av moderatorn.

 

VEGO I SKOLAN: SÅ JOBBAR KOSTCHEFERNA

Datum och tid
Onsdagen 27 maj 2020 kl 12.00–13.15
Facebookevent

Så deltar du
Eventet sker digitalt via Zoom och du får en länk till den e-postadress du anger i din anmälan några dagar innan seminariet.

Innehåll
Under seminariet får vi höra kostcheferna Sara Jervfors (Södertälje och Gnesta) och Alain Grenard (Karlstad) prata om hur de jobbar med hållbar skolmat med mer vego i sina kommuner. Båda kommunerna har jobbat framgångsrikt med detta och kostcheferna delar med sig av sina framgångsrecept för kommunala vegosatsningar.

Seminariet sänds via Zoom och är interaktivt. Du kan ställa frågor i kommentarsfältet under föredragen och frågorna plockas upp under ett avslutande panelsamtal med föredragshållarna.

För dig som inte kan delta live kommer seminarierna att finnas tillgängliga att se i efterhand på vår Youtube-kanal.

Program

12.00:
Välkommen!

Svensk mat- och miljöinformations ordförande Per-Anders Jande hälsar välkommen

12.05:
Skolmåltiden som drivkraft för ökad hållbar vegetabilisk produktion och konsumtion

Sara Jervfors
Kostchef i Södertälje och Gnesta och projektchef för MatLust

12.30:
”Vi la bollen i elevernas händer” – ett grönt rum i Karlstad

Alain Grenard
Kostchef i Karlstad och en av hjärnorna bakom Green Room, en egen matsal för vegomaten som tiodubblade vegoätandet

12.55:
Recept för framgång: så får man vegosatsningar i skolan att bli framgångsrika

Panelsamtal med föredragshållarna. Frågor som ställts i kommentarsfältet under seminarierna tas upp av moderatorn.

Fem frågor till våra medarrangörer: Klimatklubben

Vegoforum 2020 har ett antal nya medarrangörer. Vi frågade dem några korta frågor om deras verksamhet och deltagandet i Vegoforum. Här svarar Maria Soxbo för Klimatklubbens räkning. Text: Maria Fornstedt

 

”Det är vad vi gör i vardagen som spelar roll, inte vilka epitet vi använder för det. Och vi behöver ju inte ett fåtal människor som gör allt perfekt, utan väldigt många som förändrar sina liv i rätt riktning.”

 

Vilka är Klimatklubben?
– Vi är ett nätverk och initiativ för klimatengagemang som startade 8 oktober 2018, det vill säga samma dag som IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning släpptes. Vi är politiskt och religiöst obundna och fungerar helt enkelt som en plattform det där är möjligt att dela information samt inspirera och mobilisera människor i klimatkampen. Klimatklubben finns också ute i landet i form av över 20 lokalklubbar.

Vad vill ni med Klimatklubben?
– Undertiteln på boken Gör skillnad! som vi släppte i höstas säger egentligen allt: ”Från klimatångest till handlingskraft”. Vi vill inte på något sätt förringa allvaret i frågan, men samtidigt kan rädsla och ångest göra oss apatiska. Vi vill hjälpa människor att inse att alla behövs, alla är välkomna och alla kan göra skillnad i klimatfrågan.

Boken Gör skillnad
Boken Gör skillnad av Klimatklubbens Grundare Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh.

Vad är det viktigaste ni har att säga som klimatinfluencers?
– Att det är ett enormt privilegium att ha en röst, vilket alla som arbetar som influencers på något vis har. Vi når många människor, och även om vi inte alltid menar att alla ska göra som vi gör så ingår det i jobbet att räkna med att möjligheten (eller risken) finns. Med andra ord finns det helt fantastiska möjligheter att inspirera människor till förändring och att samtidigt bidra till att förskjuta normer i rätt riktning. Att alltid tänka ”om alla gjorde som jag, skulle världen bli bättre eller sämre då?” är en bra utgångspunkt. Då blir det ganska lätt att se att flygresor, överkonsumtion och ohållbara vanor kanske inte är ett content att bygga sitt varumärke kring.

Varför startade ni Klimatklubben?
– Vi tyckte själva att det saknades en samlingsplats för människors engagemang i klimatfrågan, och en aktör som förpackade denna enorma, allvarliga och komplexa fråga på ett enkelt, tillgängligt och tilltalande sätt. Vår tanke är att alltid arbeta med morötter snarare än piskor, och få människor att förstå allt vi har att vinna med en omställning. Det hållbara livet 2.0 kommer med största sannolikhet att vara väldigt annorlunda – men förmodligen bättre – än det liv vi lever idag med stress, höga belåningar, psykisk ohälsa och en rätt osund inställning till vad som är lycka.

Klimatklubbens grundare
Klimatklubbens Grundare Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh.

Är det något speciellt Klimatklubben vill ha sagt i samband med Vegoforum?
– Att vi inte nödvändigtvis behöver byta identitet för att leva mer klimatsmart. Att vi behöver skära ner på köttet är fullkomligt självklart, men för den som tycker steget från ”blandätare” till vegetarian eller vegan är för stort är det fullt möjligt att helt skippa ”etiketterna”. Det går utmärkt att vara köttätare – men nästan aldrig äta kött. Att kunna käka upp mat som riskerar att annars svinnas bort – kött eller ej – är ju också en miljögärning! Det är vad vi gör i vardagen som spelar roll, inte vilka epitet vi använder för det. Och vi behöver ju inte ett fåtal människor som gör allt perfekt, utan väldigt många som förändrar sina liv i rätt riktning.


Hösten 2019 släppte Klimatklubbens grundare Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh boken Gör skillnad: Från klimatångest till handlingskraft.

Klimatklubbens webbplats
Klimatklubben på Instagram
Klimatklubbens Facebookgrupp