fbpx

Etikett: religion

Publicerat

”Jorden kommer ju att överleva”

Śraddhāpa kommer att prata om veganism och hållbarhet i Buddhismen under det digitala Vegoforum som går av stapeln 13 november 2021. Vegoforums Maria Fornstedt har intervjuat Śraddhāpa om dessa ämnen och hans relation till dem.

Anmäl dig till webbinariet här!

– Som tonåring var jag alltid intresserad av existentiella frågor. När jag började läsa buddhistiska texter kände jag att det här visste jag redan. Allt föll på plats. Jag trodde redan på ickevåld; jag hade kommit underfund med den frågan själv. Och när jag väl hade kommit så långt kunde jag inte längre hitta något försvar för att inte vara vegetarian.

Nu har Śraddhāpa studerat buddhism i Taiwan sedan 2018. Han tillhör Oslo Buddhistcenter och är invigd hos Triratna, före detta Västerländska Buddhistorden, men kommer ursprungligen från Edinburgh. Śraddhāpa har varit vegan i över tjugo år och det som fick honom att sluta äta animalier var främst djurrättsfrågorna. Han är aktiv i Norges största förening mot exploatering av djur, NOAH.

Śraddhāpa

Buddhister tror inte på strikta regler, men samtidigt säger buddhistiska värden att man inte ska orsaka lidande – och då blir det ju svårt att äta kött.
– Den ursprungliga Buddhan Siddharta Gautama levde ju för länge sedan, för 2500 år sedan, i Nepal och Indien. Han lämnade ett skyddat hem för att leva utanför samhället. Han gick från dörr till dörr och tiggde ihop sina måltider. Han krävde inte av sig själv att inte ta emot den föda som bjöds. Så den praktiken lever kvar, berättar Sraddhãpa.

I den nyare Mahayanabuddhistiska traditionen rekommenderas vegetarianism och Dalai Lama ser positivt på vegetarianism, även om det Tibetanska landskapet har gjort det svårt att odla och överleva utan boskap. Tibetaner i exil är dock ofta vegetarianer. Och buddhistiska munkar och nunnor får inte döda och de är inte heller tillåtna att ta emot kött som har dött för deras skull. Om en familj däremot delar med sig av animalisk föda som har dödats för familjens skull, då kan munken eller nunnan ta emot och äta av den.

Även i förbuddhistisk tid var vegetarianismen spridd i Indien och spriddes vidare därifrån. Och Ahimsa, icke-vålsprincipen, lärdes ut.
– Inom Buddhismen finns ingen stor distinktion mellan olika levande varelser. Man skiljer mellan medvetna levande varelser och icke medvetna levande varelser. Alla levande varelser omfattas av Ahimsa och skillnaden mellan människor och djur ses som en medvetandegrad.

När det gäller förhållandet till naturen så menar Śraddhāpa att det har funnits en lång tradition av att leva nära naturen inom buddhismen, där första steget i meditationen är att finna en lämplig meditationsplats i naturen. Naturen som helhet ses dock inte som ett levande väsen. Men det betyder inte att man får skada miljön och naturen fritt:
– Man ska alltid undvika att orsaka skada.

– Man säger att vi måste rädda jorden, men jorden kommer ju att överleva. Och må bättre utan oss människor. Det är de levande varelserna som kommer att lida. Det är vanligare i andra religioner att man skiljer mellan människa och natur. Men vi är ju natur. Vi kan inte överleva utan naturen.

Är det vad buddhismen har att ge i klimatförändringens tidevarv?
– Det, icke-våldsprincipen och förstås principen att inte orsaka skada.

Publicerat

En hållbar gåva

Marie Mandakini Spennare kommer att prata om vegetarianism och hållbarhet i Hinduismen under det digitala Vegoforum som går av stapeln 13 november 2021. Vegoforums Maria Fornstedt har intervjuat Marie om dessa ämnen och hennes relation till dem.

Anmäl dig till webbinariet här!

– Vi har bara rätt att ta det vi behöver. Det betyder ingen rovdrift. En hindu bör skydda allt levande, även naturen, djuren, träden. Vi har ansvar för skapelsen som människor.
Det säger Marie Mandakini Spennare som är vice ordförande för Hindu Forum of Europe och sekreterare i Hindu Forum Sweden. Hon är också moderat politiker i Botkyrka och vice ordförande för European Network on Religion and Belief.

Marie Mandakini Spennare

Marie började studera hinduiska skrifter i 15-årsåldern och blev vegetarian:
– Jag blev medveten genom hinduismen.

Kon är allas moder inom hinduismen och kon står över oss människor.
– Att födas för att ätas är inte rimligt. Komjölken används, men den ska behandlas med omsorg och korna ska behandlas med omsorg. Och man ska inte skilja kalven från sin mor.

Indien är det land i världen där man äter minst kött per capita.
– Allt som offras i templen är vegetariskt och den mat som offras kommer tillbaka till människan som prasad – välsignad föda.

I Nepal har dock hinduiska sekter offrat buffel vid Gadhimaifestivalen. Detta bruk förbjöds 2015. Om man äter kött eller inte som hindu i Indien beror på hur högt man utvecklat sitt andliga leverne. Dessutom äter många Indier animalier av praktiska skäl – som att äta fisk för att man bor vid havet. Fattigdom gör att man inte alltid kan välja, utan äter det som står till buds. Är pappa fiskare så är han och har man små kreatur, fågel, fisk så har man det.

Den hinduistiska tron är cirkulär och tron på reinkarnationen är viktig. Man återföds själv i en ny kropp; kropparna varierar men innehållet är detsamma. Man kan själv återfödas fyrbent. Men återfödelsen ses inte som ett straff, utan som en ny chans att nå andlig utveckling.

Religionen går inte att skilja från kulturen i dagens Indien, menar Marie. Och kanske är det så att populärkulturen testar traditionens och äldre hinduers gränser. Indiska Bollywood spottar ju ur sig fler filmer än Amerikanska Hollywood.
– Jag tittar inte på sådant – vi accepterar bara de religiösa danserna inom min församling.

Marie tror dock inte att den yngre generationen är vegetarianer i mindre utsträckning än sina föräldrar. I Indien firar man till och med hundens dag med blomstergirlanger till alla hundar. I Rajastan finns råttornas tempel och alla gudar har sitt eget riddjur. Som avatar kan gudomen stiga ner till jorden antingen i människokropp eller djurkropp. Och Ahimsa, icke-våldsprincipen, gäller i modern tid även djur. Den bygger på respekten för liv; respekten för allt levande.

Men i en helig skrift, Bagdavaghita, utspelar sig ju handlingen på ett slagfält. Krishna ger fältherren Arjuna råd i striden.
– Det kriget handlade om att inte vara rädd; att inte frukta utan utöva yoga. Alltså yoga som kontakt med gud och som vägen till andlig frigörelse, inte bara som gymnastik. Narendra Modi har sagt att yogan är en gåva till Väst från Indien. En hållbar gåva. Vi i Väst borde lära av Indiens hållbara traditioner. Och Ayurvedisk kost och ayurvediska mediciner har länge varit och är fortfarande populära. Ayurvedan bygger på naturliga vegetariska ingredienser.

Men är det sant att man äter vegetariskt bara för att förbättra sin karma och få en bättre återfödelse i nästa liv?
– Så lätt är det inte. Karma är en matematisk slutsumma, vilkens bakomliggande algoritm vi inte kan föreställa oss.

Inom hinduismen är allt en enhet, ett världsallt:
– Hela världen är en familj.

Publicerat

Om varför bilen borde offras till Moskén

Zehra Abbas kommer att prata om veganism och hållbarhet i Islam under det digitala Vegoforum som går av stapeln 13 november 2021. Vegoforums Maria Fornstedt har intervjuat Zehra om dessa ämnen och hennes relation till dem.

Anmäl dig till webbinariet här!

I den kommande dokumentärfilmen Halalified träffar vi några veganska muslimer. Filmen försöker ta ett helhetsgrepp på konceptet Halal och hur det egentligen går till i dagens djurindustri.

Med filmen vill Zehra Abbas lobba mot världens muslimska ledare som predikar att det som är Halal är det rätta. Men som hon uttrycker det:
– Vi måste få ut budskapet att allt som är Halal inte är obligatoriskt. Halal är ett uttryck för att det är tillåtet. Och förresten är all vegansim egentligen Halal.

Zehra påpekar att Profeten Muhammed levde för 1400 år sedan. Då var vi inte lika många på jorden, jordbruket såg helt annorlunda ut och resurserna räckte till. Dessutom åt man inte kött i den utsträckning muslimer gör idag. Tanken var förmodligen, enligt Zehra, att den som var mycket hungrig skulle ha tillåtelse att äta kött, men att dödandet skulle ske på ett korrekt sätt.

Zehra menar också att dagens Halalmärkning av kött är något av ett kapitalistiskt bedrägeri, där de ursprungliga reglerna inte ens följs.
– Det finns en text som handlar om att en man som tänkte döda ett får men ändrade sig. Då sa Allah: ”Du förbarmade dig över djuret, därför ska jag visa dig två gånger så stor barmhärtighet”. Men folk får inte lära sig den och andra liknande texter.

Enligt Zehra åt Profeten Muhammed inte kött i någon större utsträckning. Hadith är en skrift som berättar om Profetens instruktioner och göranden. Och muslimer i alla länder vill göra som profeten. I Hadith finns regler för hur vi ska behandlar djur till exempel, men moskéerna lär inte ut detta.

Det kan dock vara viktigt att få religiösa ledare att uppmärksamma vad skrifterna säger om hur vi ska behandla djur. Zehra berättar att en judisk vän i Israel sa att de där var tvungna att lobba in veganismen mot rabbinerna: ”Vi visste att det inte skulle bli någon rörelse utan dem ombord”.

Zehra Abbas

Zehra har en bakgrund inom den ideella sektorn i Ontario i Kanada. Just nu jobbar hon med en organisation som heter Umano. Syftet är att bygga och förbättra empatin i världen.
– Jag arbetar för att göra världen till en bättre plats för människor – och djur.

Jag älskar djur för mycket för att äta dem, säger Zehra, som ville vara vegan redan som liten. Men i det samhälle hon växte upp i hade man en förställning om att Koranen sa att man skulle – eller rent av måste – äta kött. Och hennes föräldrar oroade sig för proteinfrågan och gav sin dotter kött. Men köttätandet var svårt för Zehra. Djur har ju personligheter. Hennes katter till exempel: den ena vill äta det ena, den andra leka med det andra.
– Jag gillade verkligen mjölkchoklad, så det var den som det var svårast att avstå från. Men när jag kom underfund med hur den moderna mjölkindustrin fungerar så var det inte heller så svårt.

Att fira en vegansk Eid al-adha tycker hon är hur enkelt som helst. Det gäller bara att få muslimer över hela världen att förstå det.
– Poängen är ju att du ska offra det du har kärast till gud. Ibrahim ansåg att det som var honom kärast var hans son, men Allah ersatte i sista stund hans offer med en fårabock från himlen. Men nu för tiden går folk till affären och köper kött eller till marknaden och köper ett får att offra. De offrar lite pengar och känner sig goda för att köttet distribueras till fattiga. Men har någon frågat om den fattiga vill ha kött, hen kanske hellre vill ha utbildning eller medicin? Att döda ett djur i nutid är inget offer. Om du verkligen älskar din bil, offra istället den till moskén.

Enligt Islams skrifter uppmanas vi att inte skada naturen. Och att inte orsaka förstörelse. Man får inte dra upp ett träd med rötterna ens i strid, och när slutet kommer är det djuren och träden som vittnar om hur vi behandlat dem.
– Hur kan alla världens muslimer offra varsitt djur utan att skada naturen?

I Mellanöstern har köttätandet alltid varit förknippat med tillgången till pengar, men nu börjar folk få råd med kött, berättar Zehra.
– I USA finns det fattiga som inte har råd med ekologisk frukt och grönt, men däremot med billigt kött. Men om man inte serverar sina gäster kött i Mellanöstern, så ses det som att man inte bryr sig om dem; inte visar respekt.

Så hur ser Fitr, måltiden efter fastan under Ramadan, ut för Zehra Abbas?
– Jag försöker hålla måltiden enkel: linser, soppa och frukt. Den måltid Profeten intog var enkel. Men all mat kan göras vegansk nu för tiden. Om folk vill ha en fest, så kan de ha en vegansk fest. Ibland vill även jag bara ha en drypande vegansk burgare med majonnäs efter att ha fastat hela dagen.