Ulrika Backlund, projektledare för projektet hållbart skolmåltidssystem på Livsmedelsverket, föreläser på Vegoforum 2020 DIGITAL 26 maj, då vi har temat ”Vego i skolan: teori och praktik”.
Text: Maria Fornstedt
”Vi behöver äta en mycket mer växtbaserad kost. Vi vet ju att vi måste minska kött- och mejerikonsumtionen generellt och det gäller också i skolorna.
– Vi behöver äta en mycket mer växtbaserad kost. Vi vet ju att vi måste minska kött- och mejerikonsumtionen generellt och det gäller också i skolorna. En del skolor finns redan i framkanten.
Orden är Ulrika Backlunds. Hon är 33-år och uppväxt och bosatt i Stockholm, men arbetar på Livsmedelsverket i Uppsala. Ulrika är utbildad dietist och har faktiskt aldrig känt för att jobba kliniskt med kostrelaterade sjukdomar som diabetes och hjärtsvikt. Hon vill göra sin del av jobbet innan sjukdomarna kommer.
– Jag brinner för att grundlägga hållbara matvanor tidigt, i förskolan och skolan. Då har man matvanorna med sig hela livet. Det är där som mitt arbete på Livsmedelsverket kan göra skillnad.
Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, avdelningen för hållbara matvanor är det långa namnet på Ulrikas arbetsplats. Den har sedan 2011 ett regeringsuppdrag som går ut på att upprätta ett center för alla frågor som kan dyka upp på området måltider ute i kommuner och regioner och ge sitt stöd i dessa frågor.
Men de har också i uppgift att driva på utvecklingen av måltider i bland annat skolan. Basen för arbetet är de nationella råd som finns att ladda ner på Livsmedelverkets webbplats.
Ulrika Backlund själv är ofta ute och föreläser för vårdpersonal samt lärare och måltidspersonal om hållbara mål med måltiderna. Men också för politiker som fattar besluten. Och det är en sak som vi och de inte får glömma:
– Vilka resurser måltiderna kan vara. Hur kan vi till exempel ta vara på måltiderna i undervisningen.
”Jag brinner för att grundlägga hållbara matvanor tidigt, i förskolan och skolan. Då har man matvanorna med sig hela livet. Det är där som mitt arbete på Livsmedelsverket kan göra skillnad.”
Ulrika Backlund. Foto: Per Myrehed
Men det viktigaste måste ju ändå vara bygget av måltiden i praktiken. Vad är egentligen det viktigaste med skolmaten?
– Det allra viktigaste är att den smakar gott. Det är det som är avgörande för om skollunchen överhuvudtaget hamnar i magarna. Och portionen blir näringsriktig först när man har fått i sig den.
Ulrika menar att maten kan vara hur näringsriktig, kostnadseffektiv och klimatsmart som helst, men om den inte smakar…
– Då är den inte hållbar, för då hamnar den i soptunnan.
Om då smaken ligger i betraktarens ögon eller som i det här fallet på lunchgästens tunga, ja då är det skolans uppdrag att hjälpa barnen att acceptera ovana smaker.
– Kockarna känner sina matgäster bäst. Det är deras specialitet.
Exempel på rekommenderade ingredienser i hållbar kost är grova grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fibrer och fullkorn.
– Hållbara matvanor är bra för kropp och själ och en av de mest skyddande faktorerna mot ohälsa, men de ska också vara hållbara ur miljöhänseende.
Ulrika Backlund ser det inte som att skolmaten måste bli helt vegetarisk men menar att man redan ser att det blir allt vanligare att man ur hållbarhets- och budgethänseende väljer att mer och mer se köttet som en krydda. Eller sovel som man sade förr i tiden.
– Jag tror att vi måste göra saker och ting stegvis. Det är inte alla barn som är vana vid vegetabilier så det finns en risk att vegoveckor kan slå bakut.
Men hon menar samtidigt att vi kommer att nå en punkt där barnen bär med sig växtbaserade smaker från förskolor och dylikt och att det då inte kommer att finnas en lika stor okunnighet om vegetarisk mat.
Fördelen med vegetarisk mat i skolan är att barn och ungdomar lär sig att äta ny mat, får nya matvanor. Ulrika menar att det är bra både för deras hälsa och för framtiden.
– Nackdelen är att om det kommer för plötsligt kanske barnen inte äter alls och det ger negativa konsekvenser för inlärning och koncentration.
Ulrika Backlund menar att hälsoaspekten är helt beroende av hur man sätter ihop sin vegetariska kost eftersom det finns ett stort utbud halvfabrikat som till exempel kan innehålla stora mängder mättat fett, som vi inte behöver äta så mycket mer av idag.
– Äter man väldigt ensidig vegetarisk mat, om man exempelvis väljer bort baljväxter och fullkorn missar man hälsofördelarna med att äta vegetariskt.
”Ulrika säger att mjölken i skolan är en känslig fråga, men att det är mycket gammal tradition och talar om att Livsmedelsverket faktiskt nu för tiden rekommenderar vatten som måltidsdryck.”
Vi pratar lite om mjölkens särställning i den svenska skolmatsalen och jag får veta att skolmjölken faktiskt får EU-stöd.
Ulrika säger att mjölken i skolan är en känslig fråga, men att det är mycket gammal tradition och talar om att Livsmedelsverket faktiskt nu för tiden rekommenderar vatten som måltidsdryck.
Så till slut, vad äter då en dietist och kostexpert om hon får välja?
Jo, själv äter Ulrika helst matupplevelser. Maten ska vara lagad med kärlek och ätas i samvaro med andra. Om det då är helt växtbaserat eller innehåller någon animalisk produkt är sekundärt.
Ulrika Backlund. Foto: Johan Wingborg
Livsmedelsverket om måltider i skolan
Livsmedelsverket om måltider i förskolan
Anmälan till Vegoforum 2020 DIGITAL | Vego i skolan: teori och praktik
Facebookevent för Vegoforum 2020 DIGITAL | Vego i skolan: teori och praktik