Malin Jonell är forskare på Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre och arbetar med interdisciplinär forskning på temat sociala och ekologiska system. Du kan se henne prata på Vegoforum 2020 DIGITAL den 5 december, då vi har tema “Vego i politiken”.
Text: Maria Fornstedt
– The Eat Lancet Report ställer frågan som vi alla måste förhålla oss till: Hur ska vi år 2050 producera tillräckligt med mat på ett hållbart sätt för tio miljarder människor, säger Malin Jonell. Mer fullkorn och baljväxter lyder en del av svaret i rapporten.
Det hon ser som viktigast med den här rapporten är att den föreslår planetära gränser för världens matproduktion. Och att den ger ett förslag på vad som är verkligt hälsosam kost, samt undersöker om det är möjligt att kombinera miljö och hälsa – och samtidigt producera mat till en växande världsbefolkning.
Malin Jonell påpekar att rapporten tar hänsyn till fler miljödimensioner än klimatet, som vattenanvändning och biologisk mångfald. Men går det att ta hänsyn till både miljön och människors hälsa på samma gång?
Jo, menar Malin Jonell, ofta går de två hand i hand:
– Mycket av det som är bra för kroppen är också bra för planeten.
Det finns vissa hälsosamma livsmedel som tär på jordklotet som nötter – behöver mycket vatten – och vissa frågetecken kring fisk och skaldjur som både kan ha mycket låg och mycket hög miljöpåverkan.
Jag passar på att fråga om studien om räkors klimatpåverkan som kom för några veckor sedan och får veta att ja, just nu är det lika illa för miljön att äta räkor som nötkött. Men att skillnaden är att när det gäller nötkreatur så är det korna i sig som ger klimatpåverkan men när det gäller räkor beror utsläppen på att det går åt mycket bränsle vid bottentrålning. Så i framtiden kanske de som vill kunna äta räkor med gott klimatsamvete – det går ju att ändra fiskemetoder.
För karnivorer och pescetarianer kan det också vara bra att veta att musselodling faktiskt kan ha positiva effekter på miljön genom att musslor tar upp näringsämnen från vattnet.
Författarna av Eat Lancet-rapporten menar inte att hela världen måste bli vegetarianer och rapporten tar till exempel inte upp djurrättsperspektivet utan fokuserar på hållbarhet och hälsa.
– Men det viktigaste vi kan göra här i Sverige för att minska det miljömässiga avtrycket från matkonsumtionen är att ställa om vad vi har på tallriken; framförallt minska vårt intag av rött kött och i synnerhet rött kött från idisslande djur.
– Här i Sverige har vi i allmänhet en god kost och få är undernärda, säger Malin Jonell. De allra flesta av oss har tillgång till de näringsämnen vi behöver. Hon påpekar att rapportens dietråd inte är anpassade till barn under två år, gravida och ammande. Och ett ägg om dagen kan betyda oerhört mycket för en undernärd människa. Vissa regioner i världen lämpar sig illa för odling och då kan betande djur vara bra för livsmedelsproduktionen.
Skiftet mot en mer växtbaserad kost är dock mycket viktigt, men vi måste även få kontroll på matsvinnet och gå över till hållbara produktionsmetoder för livsmedel. Transporterna har däremot liten betydelse för det globala miljöavtrycket, med undantag av flygtransporter.
Men går det verkligen att skapa en diet som gäller för alla på hela jorden? Går det att tänka så stort?
– Vi får den frågan gång på gång. Ska alla äta samma mat? Och det som börjar nu är arbetet med att översätta rapporten till olika nationer och regioner. Och det gäller även då att behålla det globala perspektivet.
– Vi skulle kunna ställa om det svenska jordbruket till vegetarisk produktion men å andra sidan är Sverige ganska väl lämpat för viss animalieproduktion.
Jag frågar försynt om rådet att äta 50 gram potatis per dag verkligen är något för oss i Sverige?
– Nu står det inte just potatis i rapporten utan stärkelserika grödor. Man måste göra en tolkning även för länder i Afrika där man äter stora mängder till exempel majs och jams, vilket inte är så bra hälsomässigt.
Det viktigaste här i Sverige är således inte att sluta äta potatis utan att minska på intaget av rött kött. Dessutom är inte den största riskfaktorn när det gäller hälsan i Sverige vad vi äter, utan vad vi inte äter. Och högst prioritering för en bättre hälsa har ett ökat intag av fullkorn.
Vad kan då en sådan har rapport betyda i praktiken?
– Rapporten har fått stor uppmärksamhet. Den ger politiker och företagare en karta över vart vi bör gå. Hur kan vi till exempel göra vår livsmedelsproduktion mer hållbar.
Så vad äter en miljöexpert helst själv?
– Jag äter gärna vegetariskt och tycker väldigt mycket om italiensk och sydostasiatisk mat. Kanske blir det lite miljömärkt sjömat samt ekologiskt kött en gång i månaden. Jag tycker om att laga mat. Det är härligt. Sinnligt och med en stark koppling till naturen.