Kategori: Nyheter

”Att bli politiker själv är inte alls så svårt som många föreställer sig, i vart fall inte på lokal nivå.”

Det säger Annika Hirvonen Falk, miljöpartisten som är vice ordförande i riksdagens justitieutskott och talesperson för rätts- och jämnställdhetspolitik samt HBTQ-frågor. Hon har tidigare varit ledamot i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Sundbyberg så hon vet vad hon talar om.

På Vegoforum håller Annika i en demokratiworkshop om hur du kan vara med och påverka politiken. Konsten att påverka politiskt är inte så mycket en konst som lite förnuft och en vilja menar hon.

– Till att börja med är det viktigt att komma ihåg att politiker är en stor mängd privatpersoner som valt att ta på sig politiska förtroendeuppdrag. Det går att påverka på många olika sätt utan att själv ställa upp som förtroendevald. Dels kan man driva sina idéer inom ett parti eller genom att opinionsbilda i media eller via en intresseorganisation. Att som ensam privatperson försöka påverka en beslutsprocess kan normalt vara mindre framgångsrikt såvida man inte besitter särskild expertkunskap eller dylikt.

Men som sagt, Annika tycker också att fler borde överväga att själva arbeta politiskt. Eftersom hon själv varit aktiv på såväl kommunal nivå som på riksdagsnivå kan hon tipsa om hur man går tillväga vad gäller påverkan i båda leden.

– Dels är det skillnad på vilken typ av frågor som kan påverkas om man riktar sig till den nationella nivån (lagstiftning, statsbidrag, EU-politik etc.) eller kommunala nivån som är mer verksamhetsnära. På kommunal nivå kan det vara mer meningsfullt att också påverka enskilda kommunala tjänstemän, medan det på nationell nivå mer sällan är en framgångsrik väg. I båda fallen är det förstås viktigt att kontakter tas med de som är ansvariga för de frågor man driver.

För att kunna påverka ett parti måste man ju förstås veta vad som redan händer på de olika politiska arenorna. Hur arbetar Miljöpartiet för att minska matens miljöpåverkan?

– Under de senaste tre åren i regering har Miljöpartiet bland annat sett till att Sverige fått en livsmedelsstrategi med övergripande mål om att livsmedelsproduktion ska ske inom ramen för miljökvalitetsmålen. Det finns även mål om ekologiskt i handlingsplanen till livsmedelsstrategin: 30 % av jordbruksmarken ska vara eko 2030 och 60 % av de livsmedel som upphandlas ska vara ekologiska. Miljöpartiet har även sett till att öka medlen till programmet för odlad mångfald, som är viktigt för matsuveränitet och biologisk mångfald och anpassning till ett förändrat klimat.

Är köttskatt en fråga som överhuvudtaget diskuteras bland riksdagspolitiker?

– Ja, Miljöpartiet har diskuterat många olika konstruktioner, men ännu inte landat i frågan. Den modell som jag själv hittills föredrar är den som förespråkas av bland andra Naturskyddsföreningen. Den har jag och några kollegor i riksdagen också motionerat om (OBS att ny version är på väg att lämnas in i veckan).

Annika tycker sig se att allt väljer allt fler bort kött i allt högre utsträckning och att det har kommit mycket mer vegetariska halvfabrikat och alternativ på restauranger.

– Jag tror att det beror på flera samverkande trender. Miljö är nog ett viktigt skäl, men det finns också ett intresse bland många för att endast äta kött av en viss kvalitet som kan vara dyrare och där etiska aspekter kan väga in, dessutom finns ju många hälsofördelar som kanske blivit mer kända.

Hur gör en kommun för att bli klimatsmart? Vi tittar på stjärnskottet Örebro och pratar med en av de drivande krafterna i staden; kommunalrådet Lennart Bondeson, en av paneldeltagarna under Vegoforum, berättar om ambitiösa mål och konkreta delmål – bland annat när det gäller minskad köttkonsumtion.

Veganburgare

I den årliga mätningen av kommunernas klimatarbete (Aktuell Hållbarhet) hamnade Örebro på sjätte plats förra året. 2015 låg de allra högst upp av 290 kommuner. Definitivt något att var lite mallig över.

Ändå var det först i juni förra året man tog ett beslut om en ny klimatstrategi i Örebro. Målen i strategin är att minska klimatbelastningen för den egna organisationen med 80 % per invånare till 2020 (jämfört med 2000).

I strategin finns bland annat delmål om hur kommunen ska jobba med energi, hållbart resande, klimatsmart mat, produkter, upphandling samt grön ekonomi. Målen i klimatstrategin är en viktig del i kommunens hållbarhetsarbete och varje berörd nämnd och bolag ansvarar själva för att ta fram åtgärder för hur de ska uppfylla sina åtaganden i klimatstrategin.

Lennart Bondeson (KD), kommunalråd är politiskt ansvarig för näringsliv, miljö och MR-frågor.

– Allt arbete utgår ifrån vår Klimatstrategi med uppdrag till alla verksamheter att minska klimatpåverkan och bli klimatneutral till 2030, vad gäller vår egen organisation alltså, berättar Lennart.

Kommunens ledning har med andra ord nogsamt kartlagt varenda liten del av kommunens arbete och satt ribban högt för klimatmålen.

– Måltiderna har varit tydligt prioriterade sedan 2008, med konkreta målsättningar som alla finns specificerade i det koncept vi arbetar utifrån: Smartare mat.

Målen är bland andra att är uppnå 50 % lägre klimatpåverkan till 2020. Att minska matsvinnet med 50 %. Att öka inköpen till minst 20 % närproducerat och 100 % rättvisemärkt. Att 80 % av alla inhandlade varor ska vara ekologiska. Idag är just den procentsatsen 65 % och med det en av de absolut högsta i landet.

– Att minska köttkonsumtionen är ett av målen, det sker genom att vi utvecklar menyerna. Det är mindre andel kött och alla kök erbjuder minst två måltidsalternativ varje dag – ett är vegetariskt.

Lennart lägger till att det vegetariska alternativet ska kallas något annat än just det.

– Vi ser helst att det namnges på ett lite mer spännande sätt än ”Dagens vego”…

Alla kockar har fått utbildning i vegetarisk matlagning, säger Lennart, och understryker stolt hur fantastiska kockarna är.

– Örebro kommun är fick fyra nomineringar vid White Guide-galan 2016 som ett resultat av arbetet – bland annat nominerad till årets skolmatskommun.

Några gröna framgångsfaktorer för bättre mat från en av Örebros skolor:

• Byt ut en del av det animaliska proteinet mot vegetariskt protein för att få ner köttkonsumtionen och öka mängden vegetariskt.
• Servera en härlig salladsbuffé med både kalla och varma sallader som inspirerar eleverna att äta mer grönt.
• Tänk på att placera köttet och fisken sist och grönsaksrätterna först i serveringslinjen.

Var med och tipsa vänner och bekanta om Vegoforum! Du som delar inlägget i länken nedan på facebook är automatiskt med och tävlar om ett exemplar av EATSweden Stockholm Vego 2018!

Har du inte offentlig profil så kom ihåg att ändra just detta inlägg till offentligt. Nu så, bara att köra!

EATSweden är en smart bok som ger ägaren möjlighet att äta två, men bara betala för en hos de restauranger som presenteras i boken. Sammanlagt värde cirka 2 000 kronor.

Nu finns äntligen en vegovariant av EATSweden för Stockholm! Med A bowl, Chutney, The Green Queen, Hälsocafeet Mahalo, Hermans, Kalf Hansen, Matapoteket, Mosebacke, Reggev Hummus, Seyhmus Vegetariska, The Plant och Växthuset.

Dela inlägget på Facebook!

    

Nu är det bara en vecka kvar till Vegoforum – en kunskapsdag om vegofrågor med gratis inträde. Årets tema är vego i politiken och vi har event både för dig som vill veta mer om vegomat och för dig som vill engagera dig i vegofrågor. Du kan också prata med våra utställare och fika eller äta smaskig vegomat i ABF-husets restaurang Cirkeln.

Vegomat i skolan
Under dagen kan du lyssna på föredrag om fördelarna med vegomat i skolan, hur du kan påverka din skola att servera veganmat och öka vegoutbudet i skolan generellt.

Magnus Naess, skolkock på Globala gymnasiet, som länge bara har haft lakto-ovo-vegetarisk skolmat berättar om fördelarna och hur det ger utrymme i budgeten till godare mat med bättre och ekologiska ingredienser och större variation – mat som dessutom är betydligt bättre för både miljön och hälsan.

Francesca Vilches, ansvarig för konsumentfrågor på Djurens Rätt, pratar om vad du kan göra om din skola inte vill servera veganmat. Även om de flesta kommuner idag erbjuder bra veganmat i förskolor och skolor finns det fortfarande kommuner som halkar efter. Men det går ofta att påverka skolor och politiker med rätt argumentation. Lär dig hur på Vegoforum!

Vegonorm
Skolmatsfrågan diskuteras också under seminariet Vegonorm, som leds av Petronella Wadle, socionom och vegoinspiratör aktiv i Vegonormkampanjen. Under detta seminarium får du mer kunskap om hur djurhållningen påverkar vår miljö och om hur du kan engagera dig för ett mer vegovänligt samhälle.

Genom att få skolor, föreningar, arbetsplatser och andra organisationer du är verksam inom att satsa på vegomaten eller ha vegomat som standard på konferenser, möten och andra event kan du göra mycket för att utmana fördomar kring vegomat. Under detta seminarium får du även lära dig mer om hur du kan påverka politiker i rikspolitiken att underlätta omställningen mot ett mer växtbaserat samhälle. Missa inte detta intressanta seminarium!

> > Skriv under vårt upprop för halverad köttkonsumtion till 2030!

Vego i politiken
På eftermiddagen kan du också lyssna på politikerna Lennart Bondesson (KD), kommunalråd i Örebro och Samuel Skånberg (V), kommunfullmäktigeledamot i Haninge, som båda arbetar för minskad köttkonsumtion i skolor och andra kommunala verksamheter. De berättar om hur de jobbar i sina kommuner och tipsar om hur man gör för att arbetet ska bli framgångsrikt och varnar för fällor man ska undvika.

I detta samtal deltar även Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt, som berättar om hur de jobbar med opinionsbildning och politiska krav för ett växtbaserat samhälle och Lennart Fernström från det gröna nyhetsmagasinet Syre som ger sin syn på hur media påverkar vilka frågor som drivs politiskt. Även om frågor som rör djurrätt och djurhållningens miljöpåverkan uppmärksammas allt mer i media är det relativt tyst i relation till hur allvarliga konsekvenser dessa frågor har, för djuren och idén om ett humant samhälle, för vår miljö och för vår hälsa.

Klimatskatter på mat för minskad köttkonsumtion
Vad mer kan politikerna göra för att uppmuntra minskad köttkonsumtion? På riksdagsnivå driver bland annat Svensk- mat och miljöinformation och Naturskyddsföreningen att maten och speciellt köttet, som är den största miljöboven när det gäller maten, omfattas av miljöbeskattning.

Just nu pågår ett forskningsprojekt på Sveriges lantbruksuniversitet SLU, finansierat av Naturvårdsverket, som undersöker hur maten kan införlivas i klimatskattesystemet, eftersom maten – och speciellt köttet – står för en väldigt stor del av våra växthusgasutsläpp.

I ett sådant system blir mat med stor klimatpåverkan dyrare, med minskad konsumtion som följd. Eftersom kött generellt har större klimatpåverkan än grönsaker bör det leda till ett skifte mot en mer växtbaserad kost.

Sarah Säll och Emma Moberg är två av forskarna som jobbar i forskningsprojektet på SLU. På Vegoforum berättar de om projektet och presenterar lite tidiga resultat.

> > Skriv under vårt upprop för miljöskatter på animaliska livsmedel!

Så gynnas lantbruket av minskad djurhållning
Politiken kan även underlätta omställningen från ett djurcentrerat jordbruk till ett mer växtbaserat jordbruk. Djurhållning är många gånger mycket ineffektiv och minskar vi djurhållningen kan det innebära möjligheter till en både mer hållbar och mer lönsam jordbrukssektor. Under Vegoforum anordnar vi ett panelsamtal, där representanter för lantbruket, forskningen och politiken diskuterar dessa möjligheter och vilka politiska åtgärder som behövs för att skynda på omställningen till ett mer växtbaserat jordbruk.

Demokratiworkshop
Ett programpunkt du inte vill missa om du vill bli mer engagerad i att påverka politiken i vegovänlig riktning är vår demokratiworkshop med riksdagsledamoten Annika Hirvonen Falk (MP), som är engagerad i vegofrågor och medborgarinflytande och har erfarenhet från Grön ungdom, kommunpolitiken i Sundbyberg och riksdagen och kan ge många handfasta tips på hur du som medborgare kan delta i den demokratiska processen och påverka samhället i vegovänlig riktning.

Peptalk med VEGO-Mattias
Du som behöver lite vegopepp får inte missa det peppande föredraget om de senaste årens framgångar för vegorörelsen och det explosionsartat ökande utbudet av vegoprodukter. Mattias Kristiansson är chefredaktör på matmagasinet VEGO, Sveriges första helt växtbaserade mattidning och en av de snabbast växande tidskrifterna i landet. Föredraget ger dig en inblick i hur snabbt det kan gå om vi engagerar oss som konsumenter och medborgare och visar att vi vill ha mer vego!

Hälsofördelarna med vegomat
David Stenholtz är cancerläkare och jobbar som överläkare på Södersjukhuset i Stockholm. David har också grundat Läkare för framtiden, som arbetar med kostens påverkan på hälsan. Livsmedelsverket rekommenderar i sina kostråd bland annat att vi ska äta mindre kött och feta mejeriprodukter och mer grönsaker, baljväxter, frukter, nötter, frön och bär. Under denna föreläsning får du mer djuplodande kunskap om bakgrunden till dessa råd och fördelarna med växtbaserad mat ur ett hälsoperspektiv.

Visste du att Vegoforum är GRATIS?

Vi har programpunkter både för dig som vill lära dig mer om vegomat och för dig som vill engargera dig i vegofrågor.

Även om du inte stannar hela dagen får du gärna titta in på en eller ett par föredrag och prata med våra utställare!

Och varför inte fika eller luncha i Cirkeln, ABF-husets restaurang, som dagen till ära erbjuder flera veganska rätter?

Ta gärna med dig någon som behöver lite vegoppepp! Vi ses den 7 oktober!

Vissa kommuner satsar ordentligt på vegomat i skolorna, medan andra verkar göra sitt yttersta för att försvåra för de elever som vill äta mat utan animalier. Hur kan man göra om man vill ha vegomat och vad har skolan för skyldigheter?

Svensk mat- och miljöinformation pratar med Francesca Vilches, som är en av föreläsarna på årets Vegoforum. Till vardags arbetar Francesca som konsumentansvarig på Djurens rätt och får många frågor om vegomat i skolan.

Francesca blev själv vegan när hon var 18 år, efter att hon fick hem en folder från just Djurens Rätt, som jämförde grisar och hundar. Eftersom hon själv hade haft hund i stort sett hela livet blev det en riktig ögonöppnare. Hon menar att utvecklingen sedan dess har gått snabbt framåt, i alla fall när det gäller näringslivet.

– Jag tror att företag har förstått att det går att tjäna pengar på att nischa sig och vara pionjär i hållbarhetsutvecklingen.

Däremot hänger den offentliga sektorn inte alls med tycker hon.

– Det är som att den offentliga sektorn har halkat efter. Vissa skolor ligger förvisso i framkant, men andra skolor vägrar att laga vegansk mat. Mycket handlar om kunskap och engagemang!

Djurens rätt arbetar med skolmatsfrågan på flera sätt.

– Dels genom att uppmärksamma det via våra kanaler, dels genom att hålla föredrag om ämnet och dels genom att nätverka med olika aktörer ute i kommunerna. Vi har bland annat börjat göra årliga undersökningar för att kartlägga vilka kommuner som har vegoalternativ som policy för sina offentliga måltider.

Hur är det då, har man laglig rätt till vegansk mat?

– I korta drag: nej du har inte rätt till det. Barn i årskurserna 1-9 har rätt till näringsriktigt mat, inklusive barn med allergier eller barn som på grund av religiösa skäl inte kan äta vissa livsmedel. Eftersom veganmat inte faller under diskrimineringslagen går det inte att yrka på det. Men med en bra dialog tror jag att de flesta kan ordna det ändå.

Francesca avslutar med två beprövade råd till den som trots allt har svårt att få igenom sin önskan i skolan.

– Tryck på kommunens miljömål och det utanförskap det uppstår av att inte kunna äta i skolan.

Kampanjen Vegonorm arbetar för att bryta köttnormen och göra vegomat till det normala. Kampanjen jobbar mycket mot offentlig måltidsverksamhet och politiker.

På kampanjens webbplats kan du bland annat hämta mallar till medborgarförslag om vegomat som standard och på kampanjens facebooksida delas dagligan massor av peppande och viktiga vegonyheter.

På Vegoforum deltar kampanjen med infobord och ett seminarium. Seminariet handlar om hur vi tillsammans – som aktiva inom organisationer och som privatpersoner – kan vända på köttnormen och arbeta för att vegomat ska vara standard på förskolor, skolor, äldreboenden och sjukhus. Vi diskuterar också hur vi kan uppmuntra riksdag och regering att stötta arbetet för minskad köttkonsumtion genom politiska styrmedel.

Seminariet inleds med en kort introduktion om matens miljöpåverkan och varför vi behöver minska konsumtionen av kött och andra animaliska produkter. Efter seminariet har du möjlighet att gå med i vegonormnätverket och utbyta erfarenheter och idéer med andra som jobbar för Vegonorm.

Seminariet leds av Petronella Wadle, som är socionom och vegoinspiratör och en veteran i Vegonormkampanjen.

Kött har mycket stor negativ miljöpåverkan och utgör en stor kostnad för skolor och andra offentliga måltidsanordnare.

– Genom att dra ner på eller helt ta bort köttet kan man satsa på bättre råvaror, ekologiska ingredienser och vidareutbildning för skolbespisningspersonal, så att maten blir miljövänligare, nyttigare och framför allt godare – utan att det kostar mer, säger Petronella Wadle.

”Jag tycker att frågan om minskad köttkonsumtion, och animaliekonsumtion i allmänhet, är viktig och jag har arbetat för en minskning på de sätt jag kan i min kommun!”

Det säger Samuel Skånberg som är kommunfullmäktigeledamot i Haninge för Vänsterpartiet och en av dem som kommer att medverka i Vegoforums paneldiskussion Så arbetar vi för minskad köttkonsumtion. Kommunpolitiskt engagemang kan leda till relativt direkta och konkreta resultat, något som har blivit tydligt för Samuels del.

– Jag har ställt interpellationer om köttkonsumtion och lagt en motion om att kökspersonal i kommunens kök ska gå fortbildningskurs i vegetarisk och vegansk matlagning, ges kunskap om livsmedelspåverkan på klimat och miljö och minska andelen måltider som är baserade på kött- och mejeriprodukter.

Samuel sitter också med i Hållbarhetsberedningen som tagit fram ett förslag till ett klimat- och miljöpolitiskt program. Han har drivit frågan om att de ska införa ett mål för att minska köttkonsumtionen och alla partirepresentanter i Hållbarhetsberedningen står bakom programmet och dess mål.

– Så målet om minskad köttkonsumtion ser ut att gå igenom. Det känns väldigt roligt!

Köttskatt, eller mer exakt punktskatt på livsmedel med hög klimatpåverkan, var uppe som fråga på Vänsterpartiets förra kongress. Det fanns flera motioner i frågan. Den motion Samuel hade skrivit under gick nästan igenom, men i slutändan landade kongressen i att Vänsterpartiet inte ska driva frågan om köttskatt som parti. Istället ska man jobba på andra sätt för att minska köttkonsumtionen.

– I riksdagen har vi lagt motioner om att minska köttkonsumtionen, t.ex. 2013 om att minska köttkonsumtionen med 25 procent till 2020 (jämfört med 2013). Detta fick vi inte igenom, det vara bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som röstade för. Men det ser ut som att vi i Haninge får igenom motsvarande mål på kommunal nivå!

Samuel menar att det är viktigt att vi på allvar börjar diskutera frågor som har med djurindustrin att göra.

– Att minska köttkonsumtionen i offentlig sektor är en självklar del, att diskutera att öka momsen på animalier och minskad moms på baljväxter och alternativ till animalier är en annan. Och att på allvar ta upp de orättvisa och skeva subventionerna som gynnar animalieindustrin är ett måste. Det måste vara den som står för utnyttjande av djur som bör förklara sin ståndpunkt, inte de som vill få ett slut för onödigt lidande.

Att kombinera förändringar i den egna livsstilen med politiska insatser är ett måste enligt Samuel.

– Det är viktigt att ta vara på sitt egna driv och äta mindre animalier och liknande livsstilsändringar, men det blir nästan helt bortkastat om man inte samtidigt driver på politiskt. Det kan handla om att maila sina kommunpolitiker och fråga vad de gör för att minska köttkonsumtionen eller skriva ett medborgarförslag om att minska köttkonsumtionen med 25 procent. Det handlar också om att prata med familj, vänner och arbetskamrater. Om man själv inte gör några livsstilsförändringar så är det viktigt att man för den sakens skull inte klankar ner på andra som gör livsstilsförändringar och driver på frågan. Man kan engagera sig politiskt på olika sätt. Antingen går man med i politiskt parti som driver klimatfrågan eller så engagerar man sig i en organisation som Svensk mat- och miljöinformation, Naturskyddsföreningen eller någon djurrättsorganisation.

TIPS
Kampanjen Vegonorm har lagt upp motionsutkast om vegomat som standard, som kan användas som medborgarförslag eller som motion till kommunfullmäktige eller en förenings årsmöte.

Utkast medborgarförslag

Djurrättsalliansen kommer till Vegoforum med virtual reality-upplevelsen iAnimal. Med ett VR-headset kan du uppleva de olika delarna av en gris liv i djurindustrin, inklusive det sista andetaget på slakteriet. Denna starka upplevelse lämnar ingen oberörd.

Vad som gör det här filmmaterialet unikt är att det är filmat med högteknologiska virtual reality-kameror som gör att betraktaren kan se filmen i 360 grader. I filmen visas grisarnas liv ur deras perspektiv, från födsel till död.

– Virtual reality öppnar upp dörrarna till en värld som tidigare varit väl undangömd från allmänheten. Nämligen hur djur föds upp och dödas för att bli mat. Med hjälp av det banbrytande projektet iAnimal kan vi nu ge alla en möjlighet att uppleva djurens verklighet, säger Daniel Rolke, talesperson för Djurrättsalliansen.

Filmerna är utformade för att ses med ett speciellt VR-headset, vilket gör att betraktaren kan se sig omkring genom att vrida huvudet. Materialet i filmen har samlats av Animal Equality under 1,5 år och kommer från olika grisuppfödningar och slakterier från flera delar av världen, bland annat Storbritannien, Tyskland, Italien och Spanien. Men standardiseringen av metoder och anläggningar gör att djurfabrikerna är väldigt lika världen över. 

”Det senaste året har varit en fet smocka i ansiktet på alla som trodde att vegomaten bara var en trend. Vi har klampat in i mainstreammedia, blivit glädjechockade av en rad nya produkter och börjat se ett stort skifte i hur folk i allmänhet ser på en grönare tallrik.”

Mattias Kristiansson är onekligen en av dem som hjälpt vegotänket att lyfta. Med sitt magasin VEGO, sin podd, sina kokböcker, TV-framträdanden och föredrag inspirerar han veganer, vegetarianer och inbitna köttätare att prova nya rätter, att experimentera i köket och att inse att det där med att laga veganmat inte behöver vara svårt eller krångligt.

På Vegoforum kan du höra Mattias ge ett peppande föredrag om de senaste årens framgångar för vegomaten.

Vad tror han då om den närmsta framtiden?
– Jag hoppas på att allt fler går över till att bli vegetarianer och veganer på heltid, men tror att det i första hand kommer handla om att den breda massan faktiskt börjar skära ner ordentligt på animalier. Dels för att utbudet av produkter och restauranger ständigt ökar, dels för att medvetenheten ökar tack vare ett stort informationsflöde och dels för att folk faktiskt inser att vegomat inte är en tråkig kost för endast frälsta.

Mattias är övertygad om att de flesta svenskar är emot djurindustrin som den ser ut, att de vill göra något för miljön och sin egen hälsa, men länge inte har vetat vad och hur.

– Nu, med alla dessa genvägar och inspiration som finns där ute, börjar de ta babysteps i en grönare riktning.

Finns det några föregångsländer som vi kan snegla mot?
– Nja, vegotrender är ju överlag kopplade till större städer rent generellt. Det jag kan gilla med städer som Berlin, Los Angeles och New York är att vegokäket är normaliserat på ett annat sätt. Ingen kollar snett om du går in på en restaurang och ropar vegan. Självklart finns det även bättre restauranger med högre toppar och större variation än i Sverige, där ligger vi efter. Många länder har även en annan typ av utbud när det kommer till produkter, men vi i Sverige är inte så långt efter som folk vill få det till att vara.

Hur kan jag vara med och påskynda utvecklingen?
– Att bjuda på mat är ett superbra steg för det öppnar verkligen upp folks ögon. Du kan självklart dela relevanta artiklar om djurindustrin, mat och klimat och hälsa i sociala medier. Det är ju trots allt så många tar del av information.

Att prata vegonorm på din arbetsplats är också en variant, säger Mattias. Och att efterfråga produkter i matbutiken och visa ett intresse. Då kommer de också lyfta fram sitt vegosortiment mer. Han tycker också att vi ska kontakta politiker, lämna in medborgarförslag och försöka påverka de som påverkar.

– Men som sagt, du kommer långt genom att bara andas och leva vego i allt du gör.

Vad har du på gång för egen del?
– Tidningen VEGO rullar på. Vi släpper ett specialnummer, VEGO & Vin, den 12 oktober där vi visar upp vegomat med en guldkant, hur man matchar vego med vin, besöker de bästa restaurangerna, träffar de främsta kockarna m m. Sedan håller jag även på med min nästa bok som kommer att bli episk. Folk frågar mig hela tiden om en restaurang eller café, så nu har jag börjat skissa upp lite olika koncept även om det ligger längre fram i tiden. Det finns många luckor på marknaden som jag vill fylla med något härligt, men allt tar tid.

I väntan på det stället får man hålla till godo med tidningen VEGO, som är Sveriges största vegetariska mattidning och den mattidning av alla som växer starkast.

– Vi har ett snitt på 77 000 läsare per nummer och fortsätter att öka. Vi har verkligen haft en fantastisk resa och blir matta av glädje av alla fina kommentarer.

Matmagasinet VEGO

VEGOPODDEN